- Project Runeberg -  Svenska Dagbladets Årsbok / Femtonde årgången (händelserna 1937) /
273

(1924-1944)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Märkligare dödsfall i Sverige 1937 - Anders Lindblad - Anders Franzén - Emil Olson - Axel Herrlin - Claes Bratt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Anders Lindblad. Anders Franzén.

Emil Olson.

Axel Herrlin.

Anders Lindblad, f. 1866. Praktiserade i skomakeriyrket i Danmark och Tyskland till 1893,
därefter medarbetare i tidningen Ny Tid i Göteborg, dess huvudredaktör 1898-—1916. Ledamot
av andra kammaren 1907, av första 1911, intog inom riksdagen en framskjuten ställning, bl. a.
mycket verksam och inflytelserik inom statsutskottet. Ledamot av Södertäljekommissionen,
kommissionen för medicinalstyrelsens omorganisation, 1919 års statsbanekommission,
organisationsnämnden för statens byggnadsverksamhet och kommissionen för Chalmers tekniska
instituts omorganisation m. m. Ordförande i Göteborgs polisnämnd, ledamot av poliskollegiet
o. s. v. Kooperativa förbxmdets första ordförande, en av den socialdemokratiska rörelsens
märkesmän. Död den 16 september.

Anders Franzén, f. 1878. Med lic. 1910. Underläkare vid olika sjukhus och kliniker, öppnade
privatpraktik i Stockholm med obstetrik och gynekologi som specialitet. Sekreterare i
Stockholms läkarförening, fullmäktig i Sveriges läkarförbund. Revisor i Stockholms hälsovårdsnämnd
1927—30, stadsfullmäktig 1927—33, ledamot av styrelsen för stadsfullmäktiges högergrupp, vice
ordförande i folkskoldirektionen m. m. Sjukhusdirektör i Stockholm sedan 1933. »Genom sin
organisatoriska begåvning, sitt medicinska kunnande och sin stora arbetsförmåga har han
gjort stora insatser till fromma för stadens sjukhusvård.» Död den 28 september.

Emil Olson, f. 1876. Fil. dr 1904. Docent i nordiska språk i Lund 1904, t. f. professor 1911—
17, därefter ord. professor. Medlem av redaktionen för Svenska akademiens ordbok sedan 1903,
inlade han utomordentliga förtjänster om detta verk. Utgav avhandlingarna östgötalagens
ljudlära, en i sitt slag enastående monografi över pronominet Den, De appellativa substantivens
bildning i fornsvenskan, editioner av Ivar Vidförli- och Knytlingasagan (den senare
tillsammans med G. af Petersens), ägnade djupgående studier åt landskapslagarna,
medeltidsdiktningen och den isländska litteraturen, översatte Snorre Sturlasons Konungasagor, redigerade Arkiv
för nordisk filoiogi o. s. v. Intog en plats i första ledet bland nordiska språkmän, en av våra
bästa populärvetenskapliga skribenter, bl. a. i Svenska Dagbladets kulturella dagskrönika. »Hans
styrka som vetenskapsman låg i hans grundliga lärdom, som sträckte sig långt ut över hans
egen vetenskaps gränser, i hans tankes utomordentliga klarhet och skärpa och i hans aldrig
svikande sunda omdöme.» (Axel I.indqvist.) Död den 1 oktober.

Axel Herrlin, f. 1870. Fil. dr 1892. Docent i teoretisk filosofi i Lund 1892, i filosofi vid
Göteborgs högskola 1906, professor i psykologi och pedagogik i Lund 1912, emeritus 1935.
Framträdde vid sekelskiftet som en av banbrytarna för en modern, på empiriska metoder grundad
psykologisk forskning i Sverige, behandlade i en rad arbeten framför allt det undermedvetna
själslivets problem, förhållandet mellan snille och själssjukdom samt andra patologiska
gränsfall. Utgav 1909 sitt främsta verk, »Minnet och dess pedagogiska problem», sökte senare bl. a.
klarlägga klassiska tankelinjer i Kants system. Bidrog på ett avgörande sätt till de
experimen-talpsykologiska forskningsmetodernas införande i vårt land. Medicine hedersdoktor vid
Karolinska institutet 1910. Ledamot av Vitterhetsakademien. Död den 10 oktober.

Claes Bratt, f. 1844. Underlöjtnant vid Värmlands fältjägarregemente 1864, löjtnant 1873,
kapten 1882, major i armén 1893, vid Älvsborgs regemente 1894, överstelöjtnant och chef för
Skaraborgs regemente 1897, överste i armén 1901. Sakkunnig föredragande inför 1911^—14 års
för-svarsberedningar, innehade uppdrag att avgiva förslag i härorganisatoriska frågor. Tog initia-

273

18

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:06:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svda/1937/0273.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free