Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kronologisk förteckning över utrikeshändelserna. Redigerad av redaktör John Sjöstrand - Juni - Juli
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Juni.
Juni.
konseljpresident Léon Blum, socialist;
försvarsminister Daladier, socialradikal;
utrikesminister Delbos, socialradikal;
justitieminister Vincent Auriol, socialist;
inrikesminister Dormoy, socialist; finansminister
Georges Bonnet, socialradikal;
marinminister Campinchi, socialradikal; flygminister
Pierre Cot, socialradikal;
undervisningsminister Zay, socialradikal; minister för
offentliga arbeten Queuille, socialradikal;
handelsminister Chapsal, socialradikal;
jordbruksminister Monnet, socialist;
koloniminister Moutet, socialist; arbetsminister
Février, socialist; pensionsminister Riviére,
socialist; postminister Lebas, socialist och
hälsovårdsminister Rucart, socialradikal.
Den 29/6 framlägger finansminister
Bonnet ett nytt förslag till fullmaktslag, som
ger regeringen fria händer att till 31
augusti vidtaga alla åtgärder den anser
nödvändiga för finansiell sanering med undantag
av valutakontroll. Enligt förslaget måste
bl. a. skattkammaren anskaffa 27
milliarder francs till löpande förpliktelser före
årets slut. Debatten blir i båda kamrarna
mycket livlig med slagsmål i kammarens
korridorer mellan höger och röda samt
skarpa angrepp i senaten mot Auriol, som
hotar avgå men räddas genom Caillaux’
mel lan kom st. Slutet blir emellertid, att
lagförslaget 30/6 antages utan ändringar i
kammaren med 374 röster mot 206 och i senaten
med 167 röster mot 82. Chautemps’ seger i
parlamentet följes av en märkbar
avspänning på det politiska området. Bonnets
finansförslag lägger emellertid mycket tunga
bördor på alla samhällsklasser. I Paris
ökas exempelvis kommunalskatten med 100
procent. (Se 26/2.)
20. Den femte tyska Himalayaexpeditionen,
som håller på att bestiga Nagua Parbat,
råkar ut för ett snöskred, varvid sju av
expeditionens nio europeiska medlemmar
samt nio bärare från Nepal omkomma. Av
européerna äro endast professor Troll och
dr Luft i livet. Ledaren, professor Karl
Wien, befinner sig bland de omkomna.
24. Marskalk Pilsudskis kista ger anledning
till en häftig konflikt mellan polska
staten och den romersk-katolska kyrkan,
representerad av ärkebiskopen i Krakau, Mgr
furst Sapieha. 1 slrid med regeringens
uttryckliga befallning har nämligen
furstärkebiskopen låtit flytta marskalkens kista
från det kungliga polska gravkoret i S:t
Leonardskyrkan under Wawelkatedralen,
där den stått sedan i maj 1935, till
katedralens klocktorn. Sapieha förklarar själv,
att han låtit flytta kistan på grund av
fuktigheten i kryptan, men det uppges med
bestämdhet, att åtgärden vidtagits, emedan
Sapieha hört, att kung Carol av Rumänien,
som 25/6 skall besöka Polen, velat göra ett
besök i kryptan för att nedlägga en krans
på Pilsudskis kista. Sapieha anser, att
kryptan därigenom skulle vanhelgas, då
Carol »är en kättare och därtill fört ett
syndigt leverne». Polske premierministern
general Skladowski blir så upprörd över
åtgärden, att han inger sin avskedsansökan,
vilken presidenten dock vägrar godkänna.
Sapiehas tilltag väcker stark indignation i
Polen och framkallar demonstrationer. Den
29/6 intervenerar påven i konflikten och
instruerar påvlige nuntien i Warschau, Mgr
Cortesi, att bege sig till Krakau för att
mottaga kung Carol i katedralen och slottet.
Den 30/6 besöka Carol, kronprins Mikael
och president Moscicki kryptan under
Wawelkatedralen, där de officiellt mottagas
av Cortesi och stanna i tyst vördnad
framför marskalkens kista. Sapieha har, sedan
påven ingripit till Carols förmån, plötsligt
blivit sjuk.
Juli.
4. Ett bombattentat förövas mot portugisiske
premierministern och diktatorn Oliviera
Salazar. När han jämte sin sekreterare 1
bil anländer till ett kapell, exploderar en
bomb i rännstenen. Trottoaren rives upp,
och flera byggnader ramponeras, men
bilens passagerare förbli oskadda.
7. Den engelska Palestinakommissionens
rapport framlägges i underhuset i form av ett
memorandum. En tredelning av det
nuvarande mandatområdet föreslås. Det skulle
uppdelas i: 1) en arabisk del, som förenas
med Transjordanien, 2) en judisk del och
3) en enklav under engelskt mandat,
sträckande sig från Jerusalem i norr till
Betle-hem i söder med en korridor till havet
mellan Jerusalem och Jaffa. Mandatet
skulle även omfatta Jaffa, och den engelska
mandatmakten skulle svara för skyddet av
Tiberias sjö samt av alla religiösa
anstalter, byggnader och monument i såväl den
arabiska som den judiska staten. Den rent
judiska staten skuile om fatta ett område,
utgörande något mer än en fjärdedel av
hela det nuvarande Palestinas ytvidd, men
mer än hälften av det bebodda området och
mer än hela det område, som nu bebos av
judar Den judiska staten skulle betala
den arabiska en subvention, vilken senare
skulle fixeras, medan med tanke på
Trans-j ordan iens outvecklade tillstånd engelska
parlamentet skulle bevilja den arabiska
staten 2 milliarder pund sterling. Den
judiska invandringen skulle starkt
inskränkas. Rapporten mottages med blandade
känslor i Palestina. Araberna anse, att
deras stat endast skulle bestå av klippor och
292.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
