Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inrikespolitisk översikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ett stort extra anslag för
försvarsberedskapens omedelbara förstärkning.
Högerledarna hrr Bagge och Domö avstodo från
polemiska kommentarer samt uttryckte
sin djupa tillfredsställelse och glädje över
den nationella endräkt kring fosterlandets
försvar, som härmed manifesterats. Efter
förslag från försvarsmyndigheterna
äskade regeringen därefter 70 millioner för
ändamålet, vilkas fördelning framgår av
redogörelsen för riksdagsarbetet på annat
ställe i årsboken.
Den spänning kring Tjeckoslovakiens
öde, som på allvar begynte genom Prags
partiella mobilisering den 21 maj och som
kulminerade under september, föranledde
inga andra utåt synliga åtgärder än att
de till repetitionsövningarna inkallade
årsklasserna vid vissa truppförband
kvarhöllos efter utryckningsdagen och
först hemförlovades efter »fredsslutet» i
München den 30 september. Alltmer hade
den övertygelsen trängt igenom, att
sedan vårt försvars materiella beredskap
blivit förbättrad genom det ovannämnda
70 mill.-anslaget, den personella
beredskapen ovillkorligen behövde en
förstärkning. Början härtill kan sägas ha blivit
gjord genom regeringens åtgärd att
inkalla ersättningsreservister för
luftvärnstjänst under vintern, vilket var ett första
steg till kategoriklyvningens
avskaffande. Mot slutet av året framlade
arméchefen generallöjtnant Sylvan konkreta
förslag till värnpliktstidens förlängning. Att nämna är också, att lagringen av för den
nationella försvarsberedskapen nödvändiga varor fortsatt genom ett lika stort
belopp under 1938 som föregående år, nämligen 70 mill. kr.
För övriga händelser under årets riksdag redovisas i riksdagskrönikan
ävensom i artikeln om modernäringen. Av riksdagsärendena tilldrog sig frågan om
semesterlagen stor uppmärksamhet. En kommitté hade på nyåret framlagt förslag
om obligatorisk ledighet på tolv arbetsdagar med bibehållen lön. 1 remisserna
över förslaget motsatte sig näringslivets olika organisationer icke en förbättring
av semesterförmånerna men ville en mera varsam utveckling i likhet med
det försiktiga tempo, som på detta område angivits av England. Denna
vädjan förklingade dock ohörd, och riksdagsmajoriteten antog en semesterlag i
huvudsaklig överensstämmelse med det ursprungliga förslaget. Även 1 maj
likställdes enligt lag i vissa fall med allmän helgdag. Fastän vid årets början t. o. m.
socialminister Möller hade talat om önskvärdheten av en social »reformpaus» med
hänsyn till det allmännas finanser, tvekade man icke att genomföra denna nya
lag, som visserligen icke kostade stat och kommun någonting, men som enligt
försiktiga uppskattningar pålade produktionen en extra utgift på minst 100 mill.
73
Den svenska högerns ledare, professor Gösta
Bagge, som valsedelutdelare vid
stadsfullmäktigevalet i Stockholm den 18 september.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
