Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inrikespolitisk översikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kr. om året. Likaledes antogs på
handelsminister Skölds föredragning, mot
sjöfartsnäringens enhälliga och kraftiga
protester, en sjöarbetstidslag, som innebar en
definitiv reglering av arbetstiden på
svenska fartyg, grundad på
8-timmarsprinci-pen. Härvid antyddes från
regeringsbänken, att om icke rederierna mäktade med
dessa uppoffringar, man kunde överväga
statssubvention.
Ett annat viktigt ärende vid årets
riksdag var den direkta statsskattens
omläggning, såsom närmare framgår av
riksdagskrönikan. I samband härmed genomdrev
finansminister Wigforss, att extra anslaget
för försvarsberedskapen skulle helt täckas
av den nya budgeten, på vad grund
skatterna ytterligare höjdes. Inkomst- och
förmögenhetsskatten fastställdes sålunda för
löpande budgetår med ett från 170 till 180
förhöjt grundbelopp. Den extra
inkomst-och förmögenhetsskatten skulle utgå efter samma grunder som närmast föregående
år, och den särskilda skatten för förmögenhet skulle utgå efter grunder, som jämfört
med motsvarande skatt för fjolåret beräknades anskaffa dubbla beloppet. Även
särskild skatt å aktiebolags inkomst skulle uttagas. Änskönt att den i stort sett
bestående högkonjunkturen inom näringslivet nödvändiggör ständigt stegrade
statsinkomster, skärptes sålunda skattetrycket ytterligare. Under årets lopp blev det allt
tydligare, att man i vida kretsar börjar inse, att de svenska statsfinansernas styrka
på längden allvarligt hotas av en skatteutsugning, som i många fall urartar till
förmögenhetskonfiskation.
Statens egna tjänare ha icke haft mycken glädje av de flödande
statsinkomsterna. Ett nytt civilt avlöningsreglemente med nya löneplaner för den civila
statsförvaltningens befattningshavare godkändes av riksdagen. Den nya ordningen har
vissa förtjänster: vikariatsvillkoren bli gynnsammare, kommunikationsverkens
fria eller förbilligade sjukvård utsträckes till hela förvaltningen, och högsta
löneklass i respektive lönegrader öppnas för kvinnliga tjänstemän, vilket sedan 1925
varit dem förmenat. Men i lönehänseende är den nya ordningen särdeles njugg mot
tjänstemännen. Alltsedan världskriget ha deras löner utmätts efter en skala, som
blott givit ungefär halv kompensation för stegringen i levnadskostnaderna. Nu
har huvuddelen av dyrtidstillägget inarbetats i den fasta lönen genom dennas
höjning med 10 procent, vartill kommer ett obetydligt rörligt tillägg. Den sedan
1914 inträdda försämringen fixeras därför som bas för den nya lönenivån. För
de högre graderna kan man också med långt större skäl tala om en teknisk
lönerevision än en lönereglering, alldenstund de nya lönebeloppen i stort sett stanna
vid status quo. Ämbetsverkens chefer lämnades också helt utanför. Till jämförelse
må nämnas, att i vårt land de privatanställda under perioden 1914—36 fingo sin
reallön förbättrad med cirka 10 à 15 procent, medan motsvarande stegring för
kroppsarbetarna uppgick till icke mindre än 45 à 50 procent. Samtidigt beräknas
nationalinkomsten ha ökats från 3,2 milliarder 1913 till cirka 8,5 milliarder 1936.
Många omflyttningar ägde under 1938 rum inom den högre administrationen,
regeringen inberäknad. På sommaren avgick det konsultativa statsrådet Karl
Levinson och blev Nils Edéns efterträdare som landshövding i Stockholms län. Till
) Valhicm • laT oss bara Jo. en sTol 1
av dtn har •modellen, och vi svar air]
A Æ,
.|H l||f^K^ |f|||
|J %
S=-<röttTOTa«T»aTrriajoriR:"l^
Socialdemokraterna avleverera alla tiders
val-löfte. (Chafham.)
74
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
