- Project Runeberg -  Svenska Dagbladets Årsbok / Sextonde årgången (händelserna 1938) /
84

(1924-1944)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1938 års kyrkomöte

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1938 års kyrkomöte.



Kyrkomötet sammanträdde år 1938 den 29 oktober och åtskildes den 29 november. Självskriven
ordförande var ärkebiskop E. Eidem, ocli till vice ordförande hade förordnats biskop
E. Rodhe i Lund.

Mötets viktigaste ärende var revisionen av kyrkohandboken. Med anledning av framställningar
från 1925 års kyrkomöte tillkallades i november samma år sakkunniga för att inom
ecklesiastikdepartementet biträda vid utarbetandet av förslag till varsamt reviderad kyrkohandbok.
Förslaget avlämnades den 31 augusti 1926. På grund av den knappa granskningstiden begärdes
kyrkomötets yttrande endast om vissa delar av förslaget. I skrivelse av den 3 november 1926
uttalade kyrkomötet, att förslaget visserligen icke kunde anses moget till antagande men dock
borde utgöra underlag för en fortsatt revision. Är 1929 gjorde kyrkomötet nya framställningar
om handbokens revision, varpå vissa ändringar fastställdes av K. M:t i mars 1930. Vid 1932
års kyrkomöte antogs förslag till nytt barndopsritual. Den 15 augusti 1933 uppdrog K. M:t åt
ärkebiskop Eidem att utarbeta förslag till fortsatt revision av kyrkohandboken. Förslaget avgavs
den 10 februari 1938 och förelades, sedan yttranden från domkapitlen, hovkonsistoriet och de
teologiska fakulteterna inhämtats, årets kyrkomöte.

Förslaget remitterades till beredningsutskottet, vars självskrivne ordförande, ärkebiskopen,
icke deltog i detta ärendes behandling. Med erkännande av förslagets stora förtjänster
förordade utskottet ett antal ändringar, till stor del av rent språklig natur. Frågan förevar inför
kyrkomötet den 28 november och föranledde en mycket lång debatt, under vilken åtskilliga
önskemål framfördes; bl. a. uttalades från en del håll, att dogmatiska formuleringar borde
ersättas med religiösa, detta bl a. med hänsyn till de många, som av ett inre behov dragas till
kyrkan men vilka icke med gott samvete där kunna finna den andakt, de söka. Kyrkomötet
godkände beredningsutskottets yrkanden, och förslaget överlämnades till K. M:t för fortsatt
granskning och överarbetning genom sakkunniga.

En lång och livlig debatt uppstod ävenledes rörande hr Manfred Björkquists motion om en
ny kvinnlig tjänst inom kyrkan. Motionären hade i detta sammanhang yttrat, att inga
principiella skäl borde kunna anföras mot kvinnans tillträde till prästämbetet, ehuruväl denna
fråga icke nu borde forceras. Det nya kvinnliga ämbetet borde omfatta församlingsarbete och
själavård; befattningshavarna, vilkas utbildning borde vara likvärdig med prästernas, skulle i
särskilda fall betros även sakramentsförvaltning, Det tillfälliga utskott, som under biskop
Bohlins ordförandeskap behandlat motionen, tillstyrkte förslaget. Dock betonades i
utskottsförslaget, att inga »avgörande» principiella skäl kunde anföras mot kvinnans tillträde till
prästämbetet, och under debatten framhölls, att de nya befattningshavarna icke borde omhänderha
sakramentsförvaltning. Vidare uttalades från flera håll betänkligheter mot tanken på
kvinnliga präster, vilken tanke befarades bli en ofrånkomlig konsekvens av det föreliggande
förslaget. Behovet av kvinnans arbete i kyrkans tjänst underströks från flera håll, särskilt med
tanke på sekulariseringen inom kvinnovärlden. Mötet antog ett av biskop Rodhe framlagt
medlingsförslag, enligt vilket mötet skulle begära »utredning rörande behovet, resp. inrättandet
av en ny kvinnlig tjänst i svenska kyrkan med hänsyn tagen jämväl till det arbete
diakonis-sorna för närvarande utföra i kyrkan». Detta förslag antogs med 33 röster mot 22, som
tillföllo utskottets förslag. I den förberedande voteringen hade avslagsyrkandet utslagits med 35
röster mot 21.

Bland de övriga ärendena må följande nämnas. Motion om avskaffande av den gemensamma
befordringsrätten för prästerna i Härnösands och Luleå stift avslogs med 42 röster mot 13.
Däremot begärdes utredning om vidgad ansökningsrätt till prästerliga befattningar i riket för
dem, som komma att prästvigas för Visby stift.

Hemställan gjordes till K. M:t om att vid eventuellt inrättande av ett särskilt stift för
Stockholms stad Storkyrkoförsamlingen måtte få ersättning ur kyrkofonden för de kostnader, som
skulle kunna bli en följd av kyrkoherdetjänstens förening med biskopsämbetet.

Allsidig utredning begärdes om de teologie studerandenas praktiskt-teologiska utbildning,
varvid även den teoretiska utbildningen borde prövas.

Med 29 röster mot 22 bifölls en av skattedirektör Sandström m. fi. väckt motion om enhetlig
organisation för allt kyrkligt utlandsarbete; motionen hade avstyrkts av utskottet, då saken
låg under prövning hos K. M:t.

På grundval av biskop Andræs motion beslöt kyrkomötet begära varsam revision av
kyrkohandboken.

Mötet beslöt hemställa om anslag till liturgiskt-musikaliska fortbildningskurser för präster
och kyrkomusiker.

Biskop Rodhes motion om anpassning av böndagaina efter det nuvarande kyrkolivets krav
avslogs.

K. M:ts förslag om dispositionen av till klockar- och organisttjänst hörande
avlöningstillgångar i samband med avveckling av naturaavlöningssystemet bifölls.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:07:12 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svda/1938/0084.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free