Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - På väg mot oändligheten. Av Ansgar Roth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hölje — det skikt som avlänkar
radiovågorna och återsänder dem mot jordytan.
Men teorien visar att ljusets spridning
genom laddade partiklar inte ändrar dess
färg. Den förskjutning mot rött som äger
rum, då solstrålarna spridas av luftens
molekyler vid solnedgången, uteblir
sålunda vid ljusspridning genom elektroner.
Stjärnan A är den mest lysande av alla
kända, om man endast räknar med den för
Ögat synliga strålningen. Om man tar
hänsyn till den totala strålningen, överträffas
den dock av några mycket heta och
ljusstarka vita stjärnor. Den infraröda
följeslagaren B torde å sin sida vara den
största kända stjärnan. Ett mycket omaka par,
men ur många synpunkter utomordentligt
intressant.
Degenererade stjärnor och
kosmiska vrak.
När den heta komponenten av den
■ovan omnämnda dubbelstjärnan
kallades den ljusstarkaste av alla kända,
räknade vi inte med de »nya
stjärnornas» jätteklass, de s. k. supernovorna,
vilka under kort tid nå en sagolik glans och i medeltal utsända omkring
10 000 gånger mera ljus än en ordinär nova. Nya stjärnor äro inte så
sällsynta fenomen som man förr trodde. I Andromedanebulosan uppflamma
cirka 30 per år, men endast en av alla dessa, vilken visade sig 1885, har befunnits
-vara en supernova. Den utvecklade vid sitt maximum ungefär lika mycket ljus
som hela den av milliarder stjärnor bestående nebulosan och överträffade solens
ljusstyrka 100 millioner gånger! Till 1934 voro endast 14 stjärnor av denna typ
Mnda, men under de senaste åren upptäcktes ytterligare fyra, vilka allesamman
uppblossade i främmande stjärnsystem. På hösten 1936 började F. Zwicky på
Mount Palomar i Kalifornien med ett för ändamålet särskilt byggt teleskop en
systematisk efterforskning av nya stjärnor i de i Vintergatans grannskap
belägna nebulosorna, och denna razzia kröntes med stor framgång, i det att han under
loppet av ett år fann tre av dessa sällsynta och intressanta objekt.
Två av Zwickys stjärnor voro så starka att de kunde iakttagas under en längre
tid med Mount Wilsons 100-tumsreflektor och bidrogo därigenom till att kasta
nytt ljus över supernovornas gåtfulla problem. Alla tiders rekord i ljusstyrka slogs
den 22 augusti 1937, då en stjärna i en av Jakthundarnas talrika spiralnebulosor
nådde en absolut storlek av minus 16.6 och därvid var hundra gånger ljusare
än hela nebulosan. Solens absoluta storlek är pius 5.3; skillnaden uppgick
sålunda till 21.9 storleksklasser, vilket innebär att stjärnan var inemot 600 000 000
gånger ljusare än solen. Den summerade strålningen från den nya stjärnan under
225 dagar närmast efter maximum motsvarade solens strålning under en tidrymd
av 40 millioner år! Det var här endast fråga om den del av spektrum som
påverkade den fotografiska plåten, den enda som kunde mätas. Den totala strålnin-
Siemens’ elektronmikroskop, som ger ända
till 30 000 gångers förstoring. 1 stället för
ljus användas elektronstrålar, som alstras vid
en spänning om 100 000 voit.
119
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
