- Project Runeberg -  Svenska Dagbladets Årsbok / Sextonde årgången (händelserna 1938) /
130

(1924-1944)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svensk litteratur 1938. Av fil. dr Gösta Attorps

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Svensk litteratur 1938.

Av fil. dr GÖSTA ATTORPS.

När Nobelpriset för 1938 tilldelades den amerikanska författarinnan Pearl Buck,
väckte detta på sina håll en viss tvekan hos kritiken: utan att förneka att
vederbörande hade åtminstone tre betydande böcker bakom sig ansåg man det
knappast hittills vara med säkerhet ådagalagt, att hon stod i den klass som kunde
fordras. Olyckan ville dessutom att den roman av henne, som just förelåg i
översättning -— Du stolta hjärta -— var en alltigenom osann bok. Att detta värdelösa
tillskott till den svenska bokmarknaden snart kom att intaga en av de främsta
platserna på best-sellerlistan var ingen glädjande företeelse.

Akademiens högtidssammanträde den 9 december fick sin karaktär av Fredrik
Bööks direktörstal, vilket rymde djupt allvarliga och gripande ord om den ångest
och tvekan, som för närvarande gå genom världen och bo i den enskilda
människans bröst. »Vi håller andan i pausen, och den som kan bedja han knäpper sina
händer.» Årets minnesmedalj hade ägnats Pontus Wikner, vilkens minne
tecknades av biskop Andree. Det kungliga priset tilldelades Frans G. Bengtsson för hans
verk Karl XII:s levnad. Därmed gick denna utmärkelse till en av de antagligen
mest förtjänta mottagare som hugnats med densamma.

Julbokfloden, som även denna gång bar de flesta av årets böcker i sin vida
famn, började göra sig gällande ungefär en månad senare än vanligt, beroende
på efterverkningarna av sommarens typografstrejk. Men blev den kortare än
vanligt, blev den samtidigt mycket häftigare, och även kvantitativt sett synes den
ha slagit rekord. Vad man främst fäste sig vid, när man bläddrade i Svenska
bokhandelns julkatalog, var det överväldigande antalet översättningar från
engelskan. Svenska berättare representerades med 119 volymer, men engelska och
amerikanska med 126. Översättningarna från tyskan och franskan voro fåtaliga:
kulturellt sett ha vi aldrig varit så starkt orienterade västerut som nu. Utan att
beklaga detta kan man dock uttrycka en from förhoppning om en något större
sovring i denna boköverflyttning. Då och då slinker det med en viss sorts Nick
Carterlitteratur, som det finns ali anledning att se opp med.

Riktar man blicken mot 1938 års litterära produktion i Sverige för att försöka
en summarisk värdesättning — som ju ingalunda genomgående kan vara baserad
på egen läsning av verken ifråga — stannar man lämpligen först inför den genre,
vilken (nu som nästan alltid) tilldrog sig största intresset: romanen.

Bland årets svenska romaner fanns ingen som dominerade vare sig i kritikens
eller publikens uppfattning, men flera goda, värda det erkännande och de
tämligen höga försäljningssiffror som kommo dem till del. Vilken man skall nämna
först är en smaksak. Två allmogeromaner väckte uppmärksamhet. Den ena,
»Spelet på Härnevi», tycktes vittna om en ny fas i Berit Spongs författarskap:
det var hennes första roman, blodfull och — efter de inledande kapitlen — med
en äkta episk rytm. Irja Browallius’ »Elida från gårdar» — det sista ordet bör väl
uttalas med trycket på sista stavelsen, då det enligt närkeskt språkbruk betyder
gårdarna — var likaledes en överlägsen miljöskildring med perspektiv och
verkliga karaktärer, om också skriven i en annan stil. Gustaf Hellströms »Det var en
tjusande idyll», var en självbiografiskt hållen roman, där huvudpersonen i »En
man utan humor», Stellan Petreus, hamnat i Stockholm efter studentåren i Lund.
Det intressantaste i den var först och främst skildringen av tidsidéer och andlig
miljö, och härnäst berättelsen om hur Stellan Petreus utvecklar sig till författare.

130:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:07:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svda/1938/0130.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free