Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekonomisk översikt 1938. Sverige. Av bankkamrer K. Welin-Berger - Årsskörden - Utlandet. Av förste aktuarien Sven K. Stockman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1938 1937 1936 1935
Höstvete ........................................ 6,818 5,786 4,612 5,320
Vårvete .......................................... 1,397 1,214 1,247 1,106
Höstråg .......................................... 3,906 3,993 3,351 4,226
Vårråg .......................................... 142 135 177 121
Korn ............................................ 2,665 2,066 1,998 2,167
Havre ........................................................................................13,808 12,653 12,380 12,743
Blandsäd ........................................ 6,637 5,545 5,498 5,664
Potatis ....................................................................................18,726 18,871 18,261 17,406
Sockerbetor 18,000* 20,769 17,926 18,669
Foderfrukter ........................................................................25,882 27,114 28,390 28,623
Hö från odlad jord ............................................................53,388 54,907 47,910 48,439
Hö från naturlig äng ........................... 5,436 5,618 5,588 5,418
* Approximativt.
Medan 1937 års skörd beräknades till ett sammanlagt värde av 1121,4 mill. kr.
(med undantag för sockerbetor) var motsvarande siffra för 1938 1 084,8 mill. eller
endast 36,6 mill. kr. lägre.
Världskonjunkturläget under år 1938 visade i genomsnitt taget en försämring i
jämförelse med 1937. Produktionen krympte i de flesta länder, prisen voro
övervägande lägre, handeln gick tillbaka och i samband därmed försvagades även
sjöfraktläget. Den internationella politiska spänningen, som ytterligare skärptes
under året och i september tillspetsades i en allvarlig kris med överhängande
krigsrisk, influerade starkt på det ekonomiska livet. Verkningarna voro dels av
mer tillfällig art, såsom de under septemberkrisen uppträdande häftiga
rubbningarna å penning- och kapitalmarknaden, dels av en mer ingripande och långvarig
natur. I sistnämnda hänseende voro i första hand de intensifierade rustningarna en
viktig faktor att räkna med, speciellt för de därav närmast berörda industrigrenarna.
I de flesta länder stod det ekonomiska livet mer eller mindre under inflytande
av statsmaktens reglerande verksamhet. I diktaturstaterna var detta liksom
tidigare i hög grad fallet. I Tyskland betingades sålunda utvecklingen i mycket ringa
mån av de ekonomiska krafternas fria spel; statsmakten dirigerade där praktiskt
taget ali ekonomisk verksamhet i enlighet med sina syften. Även i de
demokratiska länderna influerade statsåtgärder i olika hänseenden på näringslivet.
Särskilt gällde detta Frankrike, där den 1936 genomförda sociallagstiftningen gjorde
sina förödande verkningar gällande på den industriella produktionen och därmed
också på det ekonomiska livet i övrigt. Åtgärder vidtogos emellertid under året
för att häva svårigheterna och även i andra länder, speciellt Förenta staterna, sökte
statsmakten vända utvecklingen i en fördelaktig riktning.
Utvecklingen under året var emellertid icke enhetlig. Medan första halvåret
nästan genomgående kännetecknades av en fortsatt långsam konjunkturavmattning
med minskad produktion, svagt prisläge och nedgång i handeln, voro
förhållandena under årets senare hälft mer oregelbundna. I Förenta staterna inträdde
sålunda en omsvängning i juni, och andra halvåret medförde en mycket markerad
återhämtning vad den industriella produktionen beträffar. Prisen visade däremot
med undantag för enstaka varuslag knappast någon tendens att stiga. I Europa
var läget, åtminstone vad de demokratiska länderna beträffar, odeciderat och det
ekonomiska livet stod helt under inflytande av den politiska spänningen. På vissa
Utlandet,
Av förste aktuarien SVEN K. STOCKMAN.
150:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
