Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekonomisk översikt 1938. Sverige. Av bankkamrer K. Welin-Berger - Utlandet. Av förste aktuarien Sven K. Stockman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
duktionen för flera viktigare industrigrenar, såsom järn- och stålindustrien samt
maskinindustrien, under våren och sommaren gick mer eller mindre tillbaka. En
omsvängning till det bättre synes ha inträtt under hösten. Prisen utvecklade sig
under första halvåret som följd av valutaförsämringen i stigande riktning. 1
genomsnitt höjdes prisnivån från december 1937 till juni 1938 med cirka 9
procent. Under årets senare del var prisläget tämligen stabilt. Den franska
utrikeshandeln resulterade liksom under 1937 i ett betydande importöverskott, men
handelsbalansen undergick under årets senare del en förbättring.
Näringslivets prekära läge medförde, som redan omnämnts, en stark press på
valutan samt på de till det yttersta ansträngda statsfinanserna. Detta i förening
med det utrikespolitiska läget tvingade den sittande regeringen Daladier till
krafttag för att förbättra situationen. Åtgärderna inriktade sig i första hand på att
öka produktionen, och detta kunde endast ske genom en uppmjukning av den
1936 införda lagen om 40-timmars arbetsveckan. Trots betydande motstånd, vilket
bl. a. tog sig uttryck i försök till storstrejk, som dock tack vare regeringens fasta
håjlning misslyckades, genomfördes en revidering av lagen, som gav industrien
möjligheter att utsträcka arbetstiden. I övrigt vidtogos en del åtgärder avsedda
att stödja investeringsverksamheten och öka turisttrafiken etc., d. v. s. att över
huvud stimulera näringslivet. Bl. a. antogs ett program för offentliga arbeten,
vilket skulle genomföras under loppet av två år.
Utvecklingen i Tyskland under 1938 var till sin karaktär helt skiljaktig från
Förenta staternas och Frankrikes liksom andra länders med en relativt fri
hushållning. Expansionen inom näringslivet visade sålunda en nästan oavbruten
stegring. Produktionen nådde nya rekordsiffror och visade inga tecken på
avmattning. Ökningen var i första hand inriktad på investeringsvarorna, men den
stigande nationalinkomsten medförde även en växande framställning av
konsumtionsvaror. Kapaciteten utnyttjades till det yttersta inom flera industrier, och
brist på råvaror liksom på arbetskraft gjorde sig i hög grad gällande. En
åtminstone tillfällig gräns för produktionsmöjligheterna synes ha nåtts på hösten för
en del industrier. Detta var t. ex. förhållandet ined järn- och stålproduktionen,
som under andra halvåret undergick endast små ändringar. Prisläget var
fastlåst, vilket framgick bl. a. därav att det officiella partiprisindextalet praktiskt
taget ej undergick någon ändring under året. En omkastning ägde rum
beträffande handelsbalansen. Exporten undergick sålunda en rätt väsentlig minskning i
förhållande till 1937, medan importbehovet förhöll sig tämligen oförändrat.
Exportöverskottet för år 1937 förvandlades därigenom till ett rätt betydande
importöverskott.
Utvecklingen i Tyskland 1938 betingades endast i obetydlig mån av de
ekonomiska faktorernas fria spel. Genomförandet av 4-årsplanen samt de intensiva
rustningarna och militära beredskapsarbetena krävde nästan helt ett näringsliv,
ställt under offentlig kontroll och dirigerat av staten.
Konjunkturläget i Storbritannien under 1938 kännetecknades av en långsam
tillbakagång under våren, därefter av en viss oregelbundenhet. På hösten visade
sig dock tidvis tecken, vilka kunde tolkas som förebådande en omsvängning. Men
någon avgjord förbättring i läget kan knappast sägas ha framträtt. Produktionen
företedde emellertid enligt tillgängliga siffror en oavbruten nedgång t. o. m.
tredje kvartalet. Särskilt kraftig var nedgången för den s. k. tunga industrien
samt textilindustrien. En viss produktionsökning kunde emellertid konstateras
i oktober och november i järn- och ståltillverkningen, speciellt den sistnämnda.
Prisutvecklingen hade under hela året en långsamt fallande tendens.
Utrikeshandeln krympte något samman, vilket gällde importen i något högre grad än
exporten.
156:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
