Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Modernäringen 1938. Av redaktör Th. Swedberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vad beträffar stödet åt den animaliska produktionen låg tyngdpunkten
fortfarande på den s. k. mjölkregleringen, vilken förutom importreglering omfattade en rad
åtgärder. Den viktigaste av dessa var mjölkavgiftcn, som, om K. M:t fann det
erforderligt, kunde få stiga till 2 öre per kilogram redan då smörets riksnotering
sjunkit till 2 kr. 65 öre. Vid årets början utgick mjölkavgiften med 1 öre. Under maj
och juni var den 1% öre, och den 1 juli höjdes den till 2 öre. Smörpriset — vilket
hölls uppe därigenom, att överskottet exporterades, varvid skillnaden mellan
världsmarknadens och hemmamarknadens pris täcktes med mjölkavgiftmedel —
vallinder januari kr. 2:75. Den 28 april sänktes det till kr. 2:65. Fr. o. m. december
höjdes det emellertid åter till kr. 2:75. Mjölkproduktionen stöddes även av
marga-rinaccis som utgick med 45 öre och margarintull på 60 öre.
Ett viktigt led i de statliga stödåtgärderna för jordbruket utgjorde också
foderprisregleringen, som även under 1938 var så utformad, att på importerad havre
och majs utgick införselavgift, varjämte för import fordrades tillstånd av
jordbruksnämnden. Därtill uttogs skatt på såväl importerade som inom landet
tillverkade oljekakor och vissa slag av fodermjöl. Den utgick för linfrökakor och
linfrömjöl vid årets början med 2 öre för att sedan så småningom höjas till 5 öre.
För annat sådant kraftfoder utgick skatten med 4 à 6 öre. Dessutom gällde
särskilda bestämmelser om användning av viss procent svensk havre vid tillverkning
av havregryn och havremjöl.
Stödåtgärderna för kött- och fläskmarknaden voro i huvudsak oförändrade och
bestodo alltså först och främst av licenstvång samt exportreglering av
baconexporten till England och av levande nötkreatur till Tyskland liksom även av
exporten till andra länder, som kontingenterat sin import. Vidare förekom —
förutom en del andra åtgärder — reglering av tillförseln på den inhemska
marknaden genom infrysning av kött och fläsk, vilken sistnämnda stödåtgärd fick stor
betydelse i samband med mul- och klövsjukans härjningar och därav föranledda
stora utbud. Stödåtgärderna för äggproduktionen voro likaledes oförändrade.
Tack vare detta statliga stöd avvärjdes den internationella jordbrukskrisens
mest förödande återverkningar, och modernäringen skyddades mot ekonomiskt
sammanbrott — allt med hänsyn till en livskraftig jordbruksnärings stora betydelse
för vår folkförsörjning och vår försvarsberedskap — och av statistiken framgick,
att medelprisen för produkterna under 1938 lågo något högre än närmast föregående
år. Men å andra sidan neutraliserades till avsevärd del denna hjälp genom ett annat
statligt ingripande, nämligen den år 1937 genomdrivna skärpningen av
lantarbets-tidslagen, som — jämte avtalsvägen genomförda lönehöjningar — i så hög grad
ökade jordbrukets driftkostnader, att totalresultatet blev en avgjord försämring
av jordbrukets räntabilitet. Under årets lopp igångsattes visserligen en utredning
i och för revision av lantarbetstidslagen, men effekten härav låg ännu vid årets
utgång i vida fältet.
Dessa siffror visa, hur starkt motiverade statens prisreglerande åtgärder för
jordbruket voro. Naturligtvis medförde dessa en stegring av livsmedelsprisen,
och även under 1938 tog sig missnöjet härmed inom vissa konsumentkretsar
uttryck, vilka starkt påminde om den beryktade mjölkstrejken i Göteborg. För att
bedöma det berättigade eller oberättigade häri, var det emellertid tillräckligt att
hänvisa till levnadskostnadsstatistiken. Denna visade för förra halvåret 1938 vid
jämförelse med tiden före världskriget visserligen en stegring av
livsmedelsprisindex med 43 proc. Samtidigt hade dock beklädnadsartiklar stigit med 82 proc.,
skatter med 76 proc., bränsle och lyse med 52 proc. och statistikens »diverse
varor» med icke mindre än 78 proc. Det svar, som dessa siffror lämnade, måste
sägas vara tillräckligt tydligt.
164:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
