Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det militära året 1938
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Från vinter fätitjäns tö vningarna i Jämtland:
två generaler på skidor; övningsledaren,
general Holmquist (t. v. på bilden)
samtalar med arméchefen, general Per Sylvan.
4 vedettbåtar, 4 minsvepare och 2
moderfartyg; vidare skulle de av äldre fartyg
sammansatta lokalstyrkorna
vidmakthållas. För den första tioårsperioden
beräknades materialkostnaderna till
sammanlagt 184,41 millioner, medan den
föregående typutredningens reviderade förslag
skulle gå på 251,69 millioner. Andra
alternativ, som försvarsstabschefen övervägt,
avsågo dels en kustflotta med antingen
8 skärgårdsskepp, 6 lätta kryssåre eller
8 torpedkryssare, dels den föreslagna
kustflottans minus de fyra
kustförsvars-fartygen men kompletterad med
avsevärt förstärkt kustartilleri. Generalen
underströk nödvändigheten av ett snart
beslut.
I början av maj begärde K. M:t så
100 000 kronor till konstruktionsritningar
till nytt artillerifartyg i anslutning till försvarsstabschefens utredning — samtidigt
betonade dock försvarsministern, att någon slutlig ståndpunkt till typfrågan
därmed ej tagits. Statsutskottet framhöll i sitt tillstyrkande utlåtande
önskvärdheten av att också ett snabbare kustförsvarsfartyg än det av försvarsstabschefen
föreslagna bleve föremål för utredning. Marinchefen, amiral de Champs framhöll
även i en skrivelse till regeringen att flottans slagkraft och taktiska användbarhet
icke kunde vidmakthållas med fartyg, vilkas fart med omkring tre knop understege
de gamla, för cirka 25 år sedan konstruerade Sverige-skeppens — samtidigt fann
amiralen lämpligt påpeka, att »flottans högste målsman» d. v. s. amiralen själv,
icke fått deltaga i utarbetandet av general Thörnells yttrande över amiralens eget
förslag. Under året utarbetades så typritningar, och vid årsskiftet förelågo
underrättelser om att regeringen ämnade förelägga riksdagen förslag om omedelbart
byggande av tvenne kustförsvarsfartyg, dock något snabbare och större än de
Thörnellska, till en sammanlagd kostnad av cirka 75 millioner kronor.
För armén var året ett den fortsatta förnyelsens år, vilket också tog sig
uttryck i övningsprogrammet. De samlade vinterfälttjänstövningarna — som
pågingo i Jämtland vid tidpunkten för Tysklands ultimatum till Österrike -—
räknade tack vare förlängningen av tjänstgöringstiden för vintergruppens
värnpliktiga cirka 50 procent flera deltagare än föregående års vintermanöver;
sammanlagt deltogo 6 000 man. Vintermanövern var liksom föregående års
höstmanöver vid Västervik bl. a. ägnad motortransportproblemet — här uppträdde
bil-transporterat infanteri. Vidare märktes försök med snabbt apterade s. k.
hjul-medar. Årets höstmanöver, som var förlagd till södra Småland och som inföll
samtidigt med den internationella septemberkrisen, hade också en ovanligt stor
omfattning — sammanlagt deltogo inte mindre än 24 500 man under konungens
högsta ledning. Även denna manöver präglades av försök med inpassande av
moderna transportmedel i organisationen. Sålunda uppträdde på ena sidan en
huvudsakligen ur infanteriet improviserad s. k. lätt brigad, bestående av
bilinfanteri, som föga mer an till namnet skilde sig från kavalleriets bilburna skvadroner,
cykelinfanteri, som efter mycket kort förberedelse visade anmärkningsvärd
smidighet, samt pansarbilar ur kavalleriet. Uppmärksamhet tilldrog sig även en
fulltalig och fullt krigsrustad motoriserad division ur arméartilleriregementet,
vilken uppträdde sida vid sida med en mera skelettartad, motoriserad
kustartilleridivision från Karlskrona.
203:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
