Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det militära året 1938
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Anmärkningsvärt var även, att för
första gången svenska landstormsmän
obligatoriskt deltogo i en manöver. I enlighet
med 1936 års försvarsbeslut förekommo
spridda över sommaren och hösten åter
obligatoriska landstormsövningar -—
35-åringarna inkallades till, inklusive
in-och utryckningsdagar, en veckoövning
för flertalet och en fjortondagarsövning
för befäl och fackmän, varvid
värnpliktiga ur artilleriet koncentrerades till en
serie successiva snabbkurser vid
luftvärnsartilleriet. Erfarenheterna av
land-stormens uppträdande voro skiftande;
där funnos både uppmuntrande och
nedstämmande moment. Den goda viljan kom
överallt till synes och även en
anmärkningsvärt god kondition — det rörde sig
ju likväl om den yngsta
landstormsårs-klassen. Goda insatser gjordes av en del
av underbefälet, såväl förut
stamanställ-da som studentbeväringar. För
land-stormsofficerarna utföll provet ganska
olika — deras utbildning hade tidigare
ingalunda varit fullt likformig. Under året trädde emellertid i kraft en ny
generalorder med grundläggande bestämmelser för den frivilliga landstormsutbildningen,
vilken i hög grad skärpte de tidigare kraven. Om den i höstmanövern deltagande
landstormsbataljonen av Kronobergare yttrade konungen i kritiken, att brister i
utbildning och rutin framträtt ej minst vid ordergivning och rekognoscering samt
att bristerna särskilt visat sig, när det krävts initiativ och självverksamhet av
de lägre cheferna.
I sin årsrapport pekade arméchefen särskilt på den inom truppförbanden
kännbara befälsbristen och på övningstidens otillräcklighet. Redan för att få ett
under större delen av året tillfredsställande beredskapsläge, enligt nutida
fordringar, är härordningens revidering ofrånkomlig, framhöll general Per Sylvan i
december. Härvid bör bl. a. kategoriklyvningen upphävas och tjänstgöringstiden
för de värnpliktiga ökas. Sistnämnda krav var så mycket mera framträdande som
arméchefen på grund av egna iakttagelser och samstämmiga rapporter från
underlydande chefer kommit till den bestämda övertygelsen, att tjänstgöringstiden ej
medgav sådan utbildning, att truppförbanden finge tillfredsställande
krigsduglighet omedelbart vid mobilisering.
Marinen fullföljde under året sitt utbildningsprogram i vanlig omfattning med
övningar såväl av kustflottan som vintereskadern, varvid, särskilt utanför
Norrlandskusten omfattande uppvisningar för allmänheten även ägde rum.
Marinchefen, amiral de Champs, avslutade sin årsrapport med att på nytt föreslå K. M:t
skyndsammaste möjliga åtgärder för att stärka marinens krigsberedskap. Den
materiella beredskapen sammanhänger så intimt med den personella, skrev
amiralen, att krigsberedskap icke kan åstadkommas, om icke båda på erforderligt sätt
tillgodoses. Den i många avseenden föråldrade sjökrigsmaterielen var under året
i betänklig grad underbemannad. Vakanser funnos på samtliga fartyg och
uppgingo på pansarskeppen till omkring 25 procent av besättningsstyrkan. För
fartygsdepåerna kunde personal blott avses i ringa utsträckning. De brister i
marinens krigsberedskap, som framträdde under septemberkrisen och som skulle ha
204:
Arméfälttjänstövningens ledning orienteras
före starten: arméstabschefen överste,
sedermera general Helge Jung talar, bredvid
honom arméchefen general Per Sylvan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
