- Project Runeberg -  Svenska Dagbladets Årsbok / Sextonde årgången (händelserna 1938) /
248

(1924-1944)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flygning 1938. Av redaktör Gunnar Knutsson - Flygkrönika 1938 - Märkligare dödsfall i Sverige 1938 - Gösta Ekman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Märkligare dödsfall i Sverige 1938.

verige förlorade en av sina största sceniska konstnärer, då skådespelaren Gösta

Ekman den 12 januari avled i Stockholm.

Född 1890, var han från början kontorist, men debuterade 1908 på
Oscarsteatern. Därefter tillhörde han under sex säsonger dels Rönnblads sällskap, dels Nya
teatern i Göteborg. Hösten 1913 inträdde Gösta Ekman vid Svenska teatern i
Stockholm. Bland hans första större roller på denna scen må nämnas prinsen i
»Svanevit» samt Armand i »Kameliadamen». Spelåret 1915—16 vann han betydande
framgång som Kattrup i »Mästerkatten i stövlarna», Lycko-Per, Claudio i »Mycket väsen
för ingenting» o. s. v. samt följande säsong framför allt som Karl Henrik i »Gamla
Heidelberg». Hösten 1919 firade han nya triumfer som Romeo i Shakespeares
»Romeo och Julia» samt ännu mer som Kristian VII i »Struensee». Bland hans
många roller spelåret 1920—21 märkas herr Bengt i »Herr Bengts hustru», Axel
Bryde i »Alexander den store» m. fi. Under de närmast följande åren blev prins
Erik i Strindbergs »Gustav Vasa» hans märkligaste insats. Andra minnesvärda
roller kreerade han såsom Gösta Berling, Gianetti Malespini i Penellis
renässansskådespel »Vendetta», soldaten i Paul Raynals krigsdrama »Graven under
triumfbågen», Olof Dalin i August Brunius’ komedi »Dalin och drottningen» o. s .v.

Spelåret 1925—26 ägnade sig Gösta Ekman åt filmen i Berlin, Paris och
Köpenhamn. Därpå övertog han tillsammans med Pauline och John Brunius
Oscarsteatern för att där fortsätta traditionerna från den då brunna Svenska teatern.
Under de fyra och en halv säsonger han verkade på denna scen framträdde Ekman
bl. a. som Petrucchio i »Så tuktas en argbigga», Eugen Marchbanks i Shaws
»Candida» och Joseph Surface i »Skandalskolan». Under spelåret 1928—29 vann
han vid urpremiären på Hjalmar Bergmans »Patrasket» en utomordentlig seger
som Joe Meng samt nästa säsong ännu en som kapten Stanhope i Sheriffs
krigsdrama »Männen vid fronten». Därtill bör från samma period antecknas hans
kardinal Wolsey i »Henrik VIII».

På nyåret 1931 bildade konstnären a.-b. Gösta Ekmans teater, som på hösten
började sin verksamhet i Konserthusets två salar saint på Vasateatern. Vid denna
tid utvecklade han bl. a. i John Masefields »En japansk tragedi» som furst
Ku-rano sin bländande virtuositet. Företaget blev dock kortlivat trots storartade
publiksuccéer. Hösten 1932 började emellertid Ekman ånyo på Vasateatern och
fullbordade här en av sina främsta roller såsom rockvaktmästaren Filip i Ragnar
Josephsons »Kanske en diktare». De två följande säsonger han spelade på
Vasateatern gav han ännu ett par bevis på, att hans konst kunde nå högre än
någonsin. I januari 1934 framträdde han sålunda för första gången som Hamlet och
hemförde en obetingad framgång, ytterligare accentuerad vid ett gästspel i
Köpenhamn. Samma vår gasterade han som Per Gynt på Operan. Hans sista stora
roll blev Fedja i Tolstoys »Levande liket», som han spelade 1935 i Stockholm,
Köpenhamn och Göteborg. Under sitt mångåriga engagemang vid Svenska teatern
deltog han ofta i landsortsturneer, och sedan han blivit sin egen direktör, företog
han även lyckade sådana liksom han gav gästspel i Nordens övriga huvudstäder.
Gösta Ekman hann även medverka i en lång rad filmer, inspelade på både svensk
och utländsk botten. Sina största framgångar under stumfilmseran hade han åren
1925—27, då han gjorde »Karl XII» i Brunius’ regi, titelrollen i »Faust» hos Ufa
samt huvudrollerna i de danska inspelningarna »Clownen» och »Ett
revolutionsbröllop». Ljudfilmerna inleddes 1930 med »För hennes skull», och 1933 spelade

Gösta Ekman.

248:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:07:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svda/1938/0248.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free