Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Märkligare dödsfall i Sverige 1938 - William Björkman - Ernst Kjellberg - Lars von Stedingk - Carl Robert Lamm - Reinhold Matsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Johan Jönsson. William Björkman. Ernst Kjellberg. Lars von Stedingk.
nämnd och taxeringsnämnd, av slakthus- och saluhallsstyrelserna, kyrkofullmäktig i
Brännkyrka, ordförande i örby fastighetsägarförening, ledamot av borgarskolans styrelse. Ären 1921
—25 ordförande i ölandsklubben, till vars initiativtagare han hörde. Samlare av svensk
topografi, arkeologi, historia m. m., intresserad fornforskare, kulturhistorisk författare rörande
bagerinäringens idkare och utveckling. Hans efterlämnade boksamling, en bland Sveriges
största av sitt slag, inköptes med understöd av Wenner-Grenska samfundet till Uppsala
universitetsbibliotek. Död den 4 augusti.
Ernst Kjellberg, f. 1891. Fil. dr 1926. Docent vid Stockholms högskola 1926, lektor i latin
och grekiska vid högre allmänna läroverket på Kungsholmen i Stockholm sedan 1931.
Korresponderande ledamot av tyska arkeologiska institutet 1924, ordförande i Stockholms
humanistiska förbund, sekreterare i lektorernas förening. Utgav flera vetenskapliga arbeten, bland
dem »Studien zu den attisclien Reliefs», av grundläggande värde för kännedomen om reliefens
utveckling under den grekiska skulpturens storhetstid, samt »Grekisk och romersk konst», en
populär men på samma gång vetenskapligt sovrad framställning av antikens konst, använd
som handbok vid våra universitet och av konststuderande i allmänhet. Under större delen av
sin docenttid förordnad examinator i klassisk fornkunskap och antikens historia. »En
förfinad humanist, en grundlärd man.» Död den 5 augusti.
Lars von Stedingk, f. 1869. Underlöjtnant vid flottan 1893, kapten 1903—18. Verkställande
direktör i Djursholms a.-b. 1908—28, verkade på snart sagt alla kommunala och politiska
områden i samhället, kommunalfullmäktig 1909, ledamot av stadens första fullmåktiguppsättning
1914, kvarstod till 1928, ordförande i byggnadsnämnden och i stiftelsen Djursholmshemmet
m. m. Tidigare ledamot av olika bolagsstyrelser, ordförande i styrelsen och jourhavande
direktör för livförsäkringsbolaget Allians, tillhörde under olika perioder överstyrelsen för konung
Oscar II :s och drottning Sophias guldbröllopsminne, länets dispensärstyrelse o. s. v.,
ordförande i Samfundet Djursholms forntid och framtid, verkställande direktör för Blomsterfonden
och i a.-b. Blomstergården. Död den 8 augusti.
Carl Robert Lamm, f. 1856. Utexaminerad från Teknologiska institutet 1876. Verkställande
direktör för Ludvigsbergs verkstad 1881, godsägare på Näsby i läby socken sedan 1904,
framstående lanthushållare, satte den gamla av Nicodemus Tessin uppförda huvudbyggnaden i
värdigt skick, anlade Näsby villastad, styrelseledamot i flera industriella företag och andra
bolag, såsom Luth & Roséns elektriska a.-b., Stockholm—Roslagens järnvägs-a.-b. m. fi.
Hop-bragte stora samlingar av gamla och moderna textilier samt olika arter av konsthantverk,
uppmuntrade på olika sätt utvecklingen av handslöjden, grundade vårt första moderna privata
konstgalleri, vilket under decennier räknades som landets främsta enskilda samling, anlade
Sveriges största silversamling i privat ägo. Död den 12 augusti.
Reinhold Matsson, f. 1870. Avlade teologiska examina och prästvigdes 1898. Komminister i
Rogsta-Ilsbo, ärkestiftet, 1902, kyrkoherde i Hassela 1908, i Ilälsingtuna, Hög och Ilsbo 1918,
kontraktsprost i Sundhede 1925—29. Framstående botaniker och specialist på rosasläktet,
amanuens å botaniska avdelningen vid Riksmuseet och i Bergianska tiädgården 1904, fick
efter 1929 tack vare riksdagens ingripande helt ägna sig åt botaniska forskningar. Författade
1893 och 1894 »Botaniska reseanteckningar», kapitlet om rosorna i Neumans flora 1901, »Examen
rosarum Sveciæ» i Vetenskapsakademiens handlingar 1935 m. m. »Reinhold Matsson var känd
267:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
