Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Europeiska riksgränser flyttade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ett nöjaktigt svar från Prag, förbehöllo han sig att vidtaga »nödiga åtgärder». På
kvällen samma dag utfärdades i London som en försiktighetsåtgärd order om att
mobilisera engelska flottan. Även Ungern började mobilisera. I Tyskland hade länge
omfattande militära förberedelser pågått, och väldiga trupptransporter drogo i en
oavbruten ström mot tjeckoslovakiska gränsen.
Situationen var nu sådan, att krig kunde väntas utbryta vilket ögonblick som
helst. Då tog krisen plötsligt en oväntad, dramatisk vändning till det bättre, i
det att Hitler inviterade Chamberlain, Mussolini och Daladier till en
fyrmakts-konferens 29/9 i München i syfte att avlägsna det allmänna krigshot, som
uppstått därigenom, att Tjeckoslovakien ej antagit Hitlers ultimatum. Denna
plötsliga inbjudan från Hitlers sida torde ha berott på en personlig hänvändelse från
Mussolini, som förmåtts till detta steg genom bevekande framställningar från
Chamberlain och Roosevelt. Den senare hade också sänt en telegrafisk vädjan till
Hitler i samma syfte, varjämte franske ambassadören i Berlin på sin regerings
vägnar företagit en liknande démarche hos Hitler.
Förutnämnda dag sammanträdde också Hitler, Mussolini, Chamberlain och
Daladier i Führerbau i München, och sent på natten vanns en lösning, som till 85
procent tillfredsställde Hitlers krav. Enligt överenskommelsen skulle bl. a.
Sudet-landet vara utrymt till den 10/10. Den tyska inmarschen skulle börja den 1/10
och ske etappvis, men ej vara genomförd förrän den 10 oktober. En
folkomröstning skulle enligt Saaromröstningens principer äga rum före november månads
utgång. Ett internationellt utskott, bestående av representanter för de fyra vid
konferensen representerade länderna jämte Tjeckoslovakien, skulle i detalj fastslå
utrymningens modaliteter, bestämma de områden, där folkomröstning skulle äga
rum, och fastställa gränserna.
Följande dag accepterades München-planens villkor av Pragregeringen, som
1/10 »under protest» också gav vika för ett ultimatum från Polen, varigenom
Teschen med kringliggande område avträddes till detta land. Samma dag började
även den tyska inmarschen i Sudetlandet och försiggick utan några intermezzon.
Den 2/10 anlände Henlein från Tyskland till Asch i egenskap av nyutnämnd
rikskommissarie för det sudettyska området. Följande dag höll Hitler under
klockringning och militärmusik, blomsterregn och siegheil-brus i spetsen för trupperna
sitt intåg i Sudetlandet. Tjugo tusen människor i staden Eger hälsade honom som
befriare. Samma dag överlämnades från det slovakiska autonomistpartiet till
Pragregeringen ett ultimatum, vari krävdes, att Slovakien före kl. 11 följande dag
skulle erhålla full autonomi och att av slovakerna valda representanter skulle
tilldelas administrativa poster. Dessutom fick Prag kännedom om de ungerska
kraven, vilka gingo ut på alla områden med övervägande ungersk befolkning och
dessutom hela området från Bratislawa till Uzhorod. Då intet svar ingick från
Prag, krävde ungerska regeringen 5/10 ofördröjligt besked. Pragregeringen,
vilken Syrovy föregående dag ombildat med Chvalkovsky som utrikesminister,
svarade, att det till följd av de inrepolitiska händelserna ej varit möjligt att taga
Ungerns krav under övervägande, och bad ungerska regeringen ha tålamod.
Följande dag avgick president Benesj. Han yttrade i ett avskedstal i radio till sitt
folk, att han ej ville stå i vägen för sitt lands intressen vid anpassningen efter de
nya förhållandena. Den 9/10 anlände en ungersk delegation till den gamla
tjeckiska staden Komarno för att med en tjeckoslovakisk delegation diskutera
gränsrevisionen och andra frågor. De ungerska kraven gingo realiter ut på ett
avskiljande av halva Slovakien och hela södra delen av Rutenien — den bästa delen.
Dessutom begärde Ungern folkomröstning i de återstående slovakiska och rutenska
landsdelarna. Kravet på Rutenien stöddes av Polen, då en gemensam
polsk-ungersk gräns därigenom skulle uppnås. Även Italien stödde i detta avseende Ung-
310:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
