Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norden 1938. Av redaktör Ejnar Fors Bergström - Norge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den privata handelns byggnad på utställningen »Vi kan» i Oslo sommaren 1938.
duktion årligen för 450 ton finskt kött, som skulle säljas till de norska
pälsdjursuppfödarna som rävfoder. Bondepartiet slog alarm — i tydlig förväntan, att de
andra borgerliga partierna ändå skulle stödja regeringen i denna ömtåliga sak.
Men när dessa partier förklarade, att de inte ämnade kravsa kastanjerna ur elden
och låta bondepartiet göra en taktisk vinst utan att ta något ansvar, visste man
ett tag inte riktigt, hur det skulle gå. Regeringen hotade med demission, men slutet
på visan blev, att regeringens förslag genomfördes den 4 mars med 101 röster mot
48 —. förutom arbetarpartiet röstade hela venstre, två från högern, fyra från
bondepartiet och två från kristliga folkpartiet för traktatändringen. Med hot om
demission genomdrev regeringen även på våren en lex in casu om skiljedom i det
allmännas konflikt med vägarbetarna. Med samma hot vann regeringen också
flertal för omedelbar behandling av ett förslag om höjd bensinskatt.
För övrigt erbjöd den politiska fronten icke stora nyheter. Norge hade ännu
ett gott år, och detta inverkade dämpande även på de parlamentariska striderna.
Efter vissa divergenser fattade stortinget på våren ett beslut, som beredde kvinna
tillträde till alla statsämbeten — däribland också prästämbetet, men blott på villkor
att vederbörande församling icke gjorde gällande principiella betänkligheter.
Beslutet vållade en del uppståndelse i ortodoxa kretsar, den s. k. menighetsfakulteten
sökte obstruera, och det talades ett slag om önskvärdheten av att skilja kyrkan
från staten. I samverkan mellan partierna steg budgeten — på tre år hade den
vuxit från 400 till 563 millioner. Samtidigt väckte statsskulden betänkligheter —
den var 550 kronor per capita mot 380 i Sverige, 349 i Danmark och 118 i Finland.
Trots några ansatser till opposition från olika ytterlighetshåll fick den efter flera
års förberedelse i januari av regeringen definitivt beslutade »stavningsreformen»
333:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
