Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norden 1938. Av redaktör Ejnar Fors Bergström - Finland - Svensk-finska förhandlingar om Ålands försvar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den 16 februari avled i hög ålder. Vid hans bortgång skrev Svenska
Dagbladet bl. a.:
Med friherre Rabbe Axel Wrede har den sista storfuran från den stora stormen i Finland
fallit. Som rättslärd och medborgare var han en man av sällsynt resning. Måhända har ingen
såsom han i Finland hävdat rättens herravälde. Under rättskampen mot Ryssland blev han
inkarnationen av det finländska folkets rättsmedvetande, och efter denna tid stod han
fortfarande som ett samvete, till vars röst man med vördnad lyssnade. Hans fosterländskhet var
storvulen. Utan att vika en tum fördrog han landsförvisningens tunga år, och när han
återvände till sitt land, ställde han sig på nytt i spetsen för Finlands rättskamp, lika okuvligt,
lika högsint som någonsin. Även i landets senare historia stod han som en av de allra främsta
personligheterna. Han tillhörde närmast svenskheten i Finland, men han blev aldrig partiman
i vanlig bemärkelse. Han ägde en sällsynt förmåga att icke låta sig påverkas av tillfälliga
strömningar, och därför buro också alla hans framträdanden den höga enkelhetens prägel.
Respekten för hans person tvang även motståndarna till ett aktningsfullt ställningstagande, även
i de fall då han utdelade skarpa hugg, när så påfordrades, då rätten var i fara att förtrampas.
Detta rättspatos, uttryckt i hans valspråk »Rätt Alltid Warar», har betytt ofantligt mycket för
Finlands rättskultur.
o
Svensk-finska förhandlingar om Ålands försvar.
En efterhand allt livligare offentlig debatt i såväl Finland som Sverige vittnade
redan under årets tidigare hälft om den aktualisering av frågan om Ålands försvar,
som framkallats genom N. F:s försvagande, genom Finlands nordiska orientering
och genom det växande försvarsintresset i Sverige och som ytterligare
underströks genom den allmänna utrikespolitiska oron 1938. Årets första svenska
opinionsyttring förekom, mirabile dictu, i Aftonbladet, vars militärpolitiske skribent
tog till orda under bl. a. följande rubriker: »Ett befäst Åland skydd för Norden.
Ett svenskt intresse av första rangen. Svensk tveksamhet på denna punkt lika oklok
som otänkbar. Kan icke Sverige och Finland garantera, att Åland vid krigsutbrott
icke faller i ryska händer, så besätter Tyskland omedelbart ögruppen.» — samma
tidning utmärkte sig senare för ett frenetiskt och efter hand alltmera isolerat
motstånd mot den svenska regeringens positiva politik i frågan. I början av februari
underströk den finske folkrättslärde, professorn och envoyén R. Erich i en
tidskriftsartikel, att de åländska neutralitetsgarantierna förlorat sin betydelse och
borde konverteras till mera ändamålsenliga anordningar för neutralitetens
hävdande, varvid frågan främst måste bedömas i samband med en allmän nordisk
freds- och försvarspolitik. Samtidigt yrkade den socialdemokratiske ordföranden
i finska riksdagens utrikesutskott alternativt på, att Sverige och Finland gemensamt
skulle planlägga ett värn för Ålands neutralitet. Och i senare hälften av februari
framhölls på svensk sida i ett militärpolitiskt föredrag av kapten Nils Björk
nödvändigheten av »att redan i fred sluta den kedja av stål och granit, vars yttre
länkar redan äro verklighet i de finska och svenska kustbefästningarna — detta
desto mer, som denna kedja kan sträckas så, att den berör blott en ringa, periferisk
del av Ålands skärgård». Kapten Björk tog även upp frågan om åländsk värnplikt
och beaktade därvid den språkpolitiska synpunkten. Strax därefter uttalades i
Ålands landsting av dess talman ålänningarnas förhoppning om, att
Ålandskonventionen komme att respekteras. Svenska Dagbladet konstaterade den 27 februari,
att man även ur svensk synpunkt måste vara beredd att »överväga vad som kan
göras för att skydda Ålandsöarna från främmande ockupation och därmed trygga
såväl Sverige som Finland från en politisk eller militär påtryckning, som kan
äventyra bådas vår handlingsfrihet och oberoende». Tidningen skrev även:
»I Sverige väntar man sig, att ålänningarna skola övervinna sin tidigare ovilja mot
värnpliktstjänst. Kunna genom nytt avtal erforderliga garantier vinnas för att de
346:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
