Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kyrklig översikt 1939. Av Åke V. Ström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tre talare vid den kristna ungdomsstämman i Stockholm i augusti: fr. v. pastor Axel Boström,
teol. kand. Sonja Ehrnwall och pastor Åke V. Ström.
Ett kyrkligt jubileum, som rönte stor uppmärksamhet, var hundraårsminnet av
J. O. Wallins död, 30 juni 1839. På sekeldagen var en högtidlighet anordnad vid
graven på Stockholms norra begravningsplats, varjämte ett Wallinsamfund
stiftades vid en sammankomst i Stora Tuna. Då detta datum emellertid var mindre
lämpligt för offentliga minnesfester, hade flerstädes andra dagar valts. Den
församling, där Wallin utförde största delen av sin kyrkliga gärning och bl. a. skrev
sina flesta psalmer, Adolf Fredrik i Stockholm, firade sålunda minnet redan 26
april med en högtidlighet i kyrkan, där doc. Helge Ljungberg och fil. kand. I.
Ström talade om Wallins verk och talrika kompositioner till texter av Wallin
framfördes. Söndagen den 2 juli erinrades i landets flesta kyrkor om den gångna
veckans minne. I Uppsala domkyrka höllos minnesord av domkyrkoadjunkt
Bernh. Nyrén. I samband med högmässan samma dag i Stora Tuna kyrka
överlämnades till rektor Manfred Björkquist Wallinsamfundets nyinrättade
Wallin-pris, en guldmedalj och en penningsumma. Rektor Björkquist höll därvid ett
föredrag om »Det omistliga hoppet». En prolog hade författats av Harry Blomberg.
En av kyrkans ädlaste ledare och djupaste tänkare, biskop E. Billing i Västerås,
avled söndagen den 17 december, samma dag som han i sin domkyrka förrättat
prästvigning, buren till och från altaret av unga präster. Genom sin verksamhet
som professor i Uppsala och genom en rad sakligt avrundade, ehuru formellt
ofta fragmentariska arbeten utövade han ett sällsynt inflytande på det teologiska
och kyrkliga livet i vårt land. Den ungkyrkliga rörelsen och den systematiska
teologien vörda i honom en begynnare och nydanare. Även som biskop har han
representerat den djupborrande eftertanken, parad med öppenhet för tidens
problem, vilket inte minst framgår av hans yttrande i den sociala frågan till Eku-
95
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
