- Project Runeberg -  Svenska Dagbladets Årsbok / Sjuttonde årgången (händelserna 1939) /
121

(1924-1944)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekonomisk översikt 1939 - Sverige. Av bankkamrer K. Welin-Berger - Kapitalmarknaden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

utvecklingen inom olika företagargrupper knappast möjliga. Vid slutet av året
hade köpintresset för aktier så gott som upphört.

Obligationsmarknaden utmärktes i början av året av en i stort sett fast tendens
med stigande kurser. Bristen på placeringsmateriel var fortfarande mycket
påtaglig, och nyemissionerna voro sparsamma, ehuru större än under första
kvartalet 1938. Under andra kvartalet började marknaden visa en allt mer avvaktande
och återhållsam tendens särskilt i fråga om placeringar i långfristiga och
lågprocentiga lån. Mot sommaren försvagades även kurserna, delvis till följd av en
livlig emissionsverksamhet, och i samma mån som den politiska situationen i
Europa sedan mörknade blev kursnedgången alltmer utpräglad. Särskilt
drabbades de lågprocentiga obligationerna av ett starkt fall i kurserna vid tiden
omkring krigsutbrottet, och handeln med kortfristiga obligationer, som tidigare varit
livlig, upphörde så småningom alldeles. Emissionsverksamheten var i sin helhet
något livligare än under 1938 och dominerades av hypoteksinrättningarnas till
följd av byggnadsverksamheten starkt ökade lånebehov. De t. o. m. september
emitterade beloppen samt amorteringar å äldre lån ställde sig för de viktigaste
låntagargrupperna sålunda (i mill. kronor):

1939 1938

emitterade inlösta emitterade inlösta

Svenska staten ........................................................98,9 56,1 36,1 14,8

Hypoteksinrättningar etc........................................166,4 37,1 115,3 95,1

Kommuner ................................................................28,3 17,6 34,6 27,3

Industri- och trafikbolag m. m..............................49,7 86,0 61,8 207,6

343,3 196,8 247,8 344,8

Som härav framgår, användes den statliga och kommunala upplåningen i
övervägande grad till amortering, och industriens emissioner utgjorde blott 58
procent av de belopp, som gingo till inbetalning å äldre lån. Endast
hypoteksinrätt-ningarna använde en mindre del, c:a 22 procent, av sina erhållna kapital till
amortering, medan resten eller omkring 130 millioner tillfördes
kapitalmarknaden.

Inköpen av värdepapper från utlandet under januari—september uppgingo till
endast 115,2 mill. mot 158,5 mill. för samma tid närmast föregående år. Härav
utgjorde 63,8 mill. utländska mot 109,3 mill. året förut. Samtidigt exporterades
värdepapper för 99,5 mill. mot 97,7 för de nio första månaderna under 1938, och av
dessa utgjordes 31,1 mill. resp. 32,0 mill. av utländska.

Hur kursutvecklingen på obligationsmarknaden gestaltade sig, framgår av
följande exempel. Statens 3 proc. räntelån av 1934 noterades i början av året i 103.25
och hade den 22 augusti sjunkit till pari men sjönk sedan till en minimikurs av
82.00. Statens 4% proc. lån av 1932 betalades i januari med 108.75 och sjönk den
25 augusti till 101 men stod i mitten av december i 97.25. Ännu i maj kunde staten
emittera sitt 2% proc. räntelån till pari. I Stadshypotekskassans 3 st. 3 proc. lån
gjordes avslut de första dagarna av året till 103 à 103:25, men minimikurserna
under december utgjorde 82. Av industrilånen noterades Holmens bruks 4 proc.
lån av 1935 i januari i 105.50 men den 28 november i 96.00. På
inteckningsmarknaden, som under de starka skiftningarna i ränteläget hade betydande
svårigheter, hann stormen lägga sig jämförelsevis väl före årets slut, men i stället för en
räntenivå av omkring 3 procent för bundna lån måste man acceptera en ränta
mellan 4Vz och 5 procent. Ett annat uttryck för situationen vid årsskiftet var, att
de nya skattkammarväxlar å tillsammans 45 mill., som staten utgav, betingade en
ränta av 2,4 procent, medan de 60 mill., som varit löpande sedan den 15
september och nu inlöstes, dragit en ränta av endast 1,4 procent.

121

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:07:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svda/1939/0121.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free