Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekonomisk översikt 1939 - Sverige. Av bankkamrer K. Welin-Berger - Utrikeshandeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
papper och greaseproof, på samma gång som priserna stigit. För tidningspapper
framkallade tonnagebristen särskilt svåra skeppningsmöjligheter, varför
produktionen här sjönk något. Efter tredje kvartalet hade utförseln av tidningspapper
och annat papper samt papp uppgått till följande kvantiteter i jämförelse med
närmast föregående år (i 1000-tal ton):
1939 1938 1937
januari — september
Tidningspapper ............................................ 140,5 115,1 144,5
Annat papper och papp .................................... 308,5 222,4 349,9
Den nedgång i exporten av tidningspapper, som inträdde under 1938, blev
nästan helt återhämtad genom en ökning av 25 400 ton eller 22,1 procent. För annat
papper och papp var ökningen visserligen ej tillräcklig för att neutralisera
exportminskningen under 1938 men förhållandevis ännu större än för
tidningspapper. Den uppgick nämligen till 86 100 ton eller 38,9 procent.
Järnindustrien fick även under 1939 behålla det goda läge, som i stort sett
utmärkt densamma under en följd av år. För såväl handelsjärn som byggnadsjärn
var efterfrågan livlig, och priserna antogo en allt fastare karaktär. Efter 1
september inträdde ett mycket osäkert läge till följd av råvaruprisernas obestämbara
utveckling, och de svenska järnbruken upphörde för en tid med alla
försäljningar. När de sedan återupptogos, hade priserna undergått en betydande
stegring. Samma var förhållandet med priserna för allt importerat järn.
Järnproduktionen visade enligt Järnverksföreningens sammandrag ytterligare
ökade siffror med undantag för tackjärn. Framställningen av detta uppgick för
de tre första kvartalen till 452 000 ton mot 497 100 ton för samma tid 1938,
innebärande en nedgång på 44 700 ton eller 9 procent. Däremot ökades
tackjärnsimporten för nio månader och uppgick till 145 800 ton mot endast 36 700 ton
under samma tid året förut, d. v. s. med 109 000 ton eller nära 300 procent.
Exporten av tackjärn steg samtidigt från 65 600 ton till 87 500 ton eller med jämnt en
tredjedel. Tillverkningen av smidbart järn och stål (smältstycken, råstänger och
göt) steg från 705 800 ton till 857 900 ton för tiden januari—september i
jämförelse med närmast föregående år. Ökningen utgjorde 152 100 ton eller 21,5
procent. Framställningen av handelsfärdigt, valsat och smitt järn och stål ökades till
583 000 ton mot 491 000 ton under den första 9-månadersperioden 1938 eller med
18 procent. Samtidigt med denna starka produktionsökning inom landet visade även
järnvaruimporten en betydande stegring. T. o. m. september utgjorde den 487 800
ton, frånsett skrotimporten, mot 242 000 ton för samma tid närmast föregående
år, alltså en ökning av 245 800 ton eller något mer än en fördubbling. Utförseln
av liknande järnvaror höll sig på ungefär samma nivå som året förut. För de tre
första kvartalen uppgick den till 163 700 ton eller endast 2 600 ton mera än vid
samma tidpunkt året förut. Sammanräknar man siffrorna för den egna
järnframställningen och importen samt minskar denna summa med den totala exporten,
får man ett uttryck för den inhemska förbrukningen och lagringen av järn och
järnvaror. Det visar sig då, att denna kunnat ökas med i det närmaste 30 procent.
Givetvis utövade den forcerade rustningsindustrien stort inflytande på
järnkonsumtionen.
Exporten av järnmalm var ungefär lika stor under den del av året, som vid
årsskiftet kunde överblickas, som under samma tid 1938. Sålunda uppgick den
skeppade kvantiteten per den 30 september till 10 328 700 ton mot 10 380 500 ton vid
samma tid ett år förut och var således endast 51 800 ton lägre.
De med järnhanteringen samhöriga industrierna hade i allmänhet mycket goda
arbetsbetingelser. Vid verkstäderna och skeppsvarven stod arbetsintensiteten högt
hela året. Det för maskinindustrien offentliggjorda produktionsindex (Sveriges
industriförbund) steg från 131 i december till 141 vid halvårsskiftet. I juli sjönk
124
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
