Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekonomisk översikt 1939 - Utlandet. Av förste aktuarien Sven K. Stockman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Amsterdam föranledde en diskontohöjning från 2 % till 3 %, i Oslo från 3% %
till 4% %, i Köpenhamn från 3% % till 5Vi % samt i Stockholm från 2% %
till 3 %.
Skörden blev vad beträffar vete något mindre än 1938 års rekordskörd,
beroende på såväl minskad areal som lägre avkastning per arealenhet. Enligt
lantbruksinstitutets i Rom preliminära beräkningar blev totalskörden (med några
länder undantagna) cirka 114 mill. ton mot 122.7 mill. ton 1938. Trots
reduktionen ansågs densamma väsentligt överstiga behovet och de disponibla lagren som
följd därav komma att ökas. Att trots detta vetepriset, som under sommaren
varit vacklande, under hösten visade en utpräglad uppgång, får givetvis tillskrivas
de exceptionella förhållandena som följd av kriget. Vad beträffar övriga
sädesslag beräknades skörden av korn stiga, av havre däremot sjunka något, medan
oförändrad skörd väntades för råg, allt i jämförelse med 1938. Beträffande
majsskörden förutsågos inga större förändringar. Bomullsskörden blev av ungefär
samma omfattning som 1938. Köplusten blev beträffande denna vara under
hösten synnerligen livlig och prisläget fast. Förenta staterna beslöt efter långvarig
tvekan under sommaren en fortsatt subventionering av bomullsexporten till slutet
av juni 1940.
Den i slutet av 1938 begynnade återhämtningen i den industriella produktionen
fortsatte under 1939. Som framgår av diagram II, företedde de där redovisade
länderna en genomgående produktionsökning under perioden före krigsutbrottet
i jämförelse med motsvarande period 1938. Särskilt markerad var stegringen i de
länder, där produktionen varit svag år 1938. Främst gällde detta Förenta
staterna med en ökning av 22.7 %. Även Frankrike och Belgien visade en ökning
över 10 %. Trots den betydande återhämtningen var dock produktionen i dessa
länder, så långt man kan döma av indextalen, relativt låg i jämförelse med andra
länder. I allmänhet synes produktionsvaruindustrierna, i första hand järn- och
stålindustrien, ha varit de ledande vid återhämtningen.
Höstmånaderna medförde, som redan nämnts, en våldsam stegring i Förenta
staternas produktion, medan läget i de neutrala europeiska länderna av
tillgängliga indextal att döma blev oregelbundet.
Den internationella handeln undergick inga större förändringar. Man kan dock
i genomsnitt taget beträffande förkrigsperioden konstatera någon ökning av
kvantiteten. Som framgår av diagram III, uppvisade fyra av där intagna länder,
i första hand Japan, en rätt god ökning, medan endast Englands handel sjönk i
någon avsevärd grad. För övriga länder voro förändringarna mycket små. Efter
krigsutbrottet försvårades varuutbytet betydligt på grund av skyddsåtgärder,
in-och utförselförbud samt av blockaderna och därmed sammanhängande
krigshandlingar och kontrollåtgärder. Under årets sista månader torde världshandeln
därför ha varit kvantitativt avsevärt mindre än hösten 1938. I handelspolitiskt
hänseende kännetecknades året bl. a. av skarp konkurrens mellan England och
Tyskland, speciellt på Balkanhalvön. Bland handelsavtalen kan särskilt framhållas
det mellan Tyskland och Rumänien, avsett att inrikta den rumänska produktionen
i stort sett efter Tysklands behov. Kontakt söktes emellertid även mellan England
och Tyskland för att få en avspänning till stånd, dock utan resultat.
Trots en något ökad världshandel voro sjöfrakterna i början av året
övervägande svaga. Det otillfredsställande läget för sjöfarten föranledde under våren
1939 genomförandet av ett av regeringen framlagt subventionsprogram för
stödjande av den engelska sjöfarten. Betydande nybeställningar tillfördes också
härigenom de engelska varven. Krigsutbrottet medförde som väntat ett våldsamt höjt
fraktläge. I Sverige var den genomsnittliga fraktnivån i november cirka fyra
gånger så hög som i augusti.
130’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
