Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stockholmskrönika 1939 - Kristidsnämnd och bensinkort - Stadens styrelsesätt reformeras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stadsantikvarie Gösta Selling (t. v.), arkitekt Martin Westerberg och borgarrådet Harry
Sandberg vid modellen av det försvunna kvarteret Göta ark, som låg mellan S:t Paulsgatan,
Rep-slagargatan, Högbergsgatan och Skaraborgsgatan.
in uppgifter från handlande och andra om livsmedelslagrens storlek. Värre var det med
bensinen till bilarna, vilken strängt måste ransoneras. Detta ledde till stora förändringar
beträffande trafiken. Gatukontoret anställde som vanligt en trafikräkning i slutet av oktober, och det
visade sig då, att personbilarna hade decimerats med 36 procent, lastbilarna med 10 procent,
bussarna med 21 procent och motorcyklarna med ej mindre än 64 procent, jämfört med
motsvarande tid föregående år. Cyklarna hade däremot ökats, med 14 procent i den inre staden och
44 procent på ytterområdena.
Tidigare under året hade det talats mycket om att spårvagnarna borde avskaffas i den inre
staden. En svår spårvägsolycka vid Slussen, då 3 personer omkommo och bortåt 30 skadades,
hade givit ny aktualitet åt denna fråga, och spårvägsbolaget utarbetade t. o. m. en plan för
avvecklingen. Då kriget kom, måste alla sådana funderingar ställas på framtiden. Det blev nu
nödvändigt att minska busstrafiken och öka spårvägstrafiken, vilket senare dock gick för sig
endast till en viss gräns. Man byggde in de gamla öppna släpvagnarna och försåg dem med
värmeledning, men vid rusningstiderna uppstodo i alla fall svårigheter, och ö. Ä. undersökte
möjligheten att få arbetstiderna på kontor och fabriker omlagda, så att inte alla behövde börja
och sluta arbetet vid samma tider.
Stadens styrelsesätt reformeras.
Ändringar i stadens styrelsesätt beslutades under 1939 av stadsfullmäktige. I föregående
årsbok berördes de motsättningar, som hade uppstått i denna fråga, vilken befunnit sig under
utredning alltsedan år 1933. Man ville med den reform, som nu beslöts, råda bot för den tyngd
och omständlighet, som vidlådde organisationen av år 1920. Omorganisationen gick i huvudsak
ut på följande:
Stadskollegiet skall uteslutande bestå av lekmän och ha sin egen ordförande, skild från
stadsfullmäktiges presidium. Borgarråden skola alltså ej längre tillhöra kollegiet, men de skola
föredraga ärendena där och inför kollegiet vara ansvariga för ledningen av förvaltningsarbetet.
Borgarrådens antal ökas från sex till högst åtta och de skola väljas efter proportionella grunder.
Rotelindelningen ändras till följande: drätselroteln, personalroteln, fastighetsroteln,
stadsbygg-nadsroteln, industriroteln, socialroteln och kulturroteln (förut drätselroteln, fastighetsroteln,
socialroteln, undervisningsroteln, industriverksroteln och gaturoteln). Ärendena behandlas på
ett förberedande stadium av borgarrådsberedningen, vars uppgift är att svara för
planmässigheten i förvaltningsarbetet. Det skall vidare finnas en särskild trafikberedning med
representanter för olika av trafikfrågorna berörda myndigheter.
Stadskansliet organiseras på tre självständiga avdelningar med var sin chef och med
ordföranden i borgarrådsberedningen såsom föredragande i stadskollegiet.
10
145
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
