Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Riksdagarna 1939 - Urtima riksdagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Urtima riksdagen.
Urtima riksdag inkallades med anledning av krigsutbrottet och sammanträdde
•den 8 september. Det egentliga riksdagsarbetet avslutades den 20 december, men
då en gemensam votering och en proposition återstodo, sammanträdde kamrarna
Ånyo den 8 januari 1940, varefter riksdagen upplöstes den 9 januari. Till talmän
omvaldes de vid lagtima riksdagen fungerande. Då första kammarens förste vice
talman, hr Olof Olsson, avled under riksdagen, valde kammaren den 20 december
till förste vice talman förutvarande andre vice talmannen, hr P. Gränebo, samt
till andre vice talman hr Harald Åkerberg. Urtima riksdagen antog en tilläggsstat,
vari under driftbudgeten uppfördes för egentliga statsutgifter 235 mill. kr. och
för avskrivning 22 mill. kr. samt under kapitalbudgeten 153 mill. kr. Den
slutliga regleringen av utgifterna på förskottsstaten uppsköts till budgetårets slut.
De största utgifterna på tilläggsstaten gällde försvarskostnader. Sålunda anvisades för
nybyggnad av en jagare, sex större och tolv mindre minsvepare 23 mill. kr.; K. M:t hade begärt 15
mill. kr. till fyra större och sex mindre minsvepare. I detta sammanhang uttalade riksdagen,
att kustförsvarsfartygsbygget borde fortsättas, ehuru i långsammare takt. Till anskaffande av
viss tygmateriel anvisades 16 600 000 kr., varav 4 mill. kr. för stridsvagnar. Till anskaffande av
reservflygplan anslogos 36 mill. kr. och till extra materielanskaffning 71 mill. kr. Bland övriga
militära anslag må nämnas 5 500 000 för utbyggnad av flottans skifferoljeverk på Kinnekulle
samt 4 300 000 till utrustning av arméns krigssjukhus.
Bland utgifter under övriga departement må nämnas 10 mill. kr. till särskilda
arbetslöshetsåtgärder, 6 700 000 till utrustning av beredskapssjukhus, 6 800 000 till gasskyddsutrustning,
4 300 000 som bidrag till kommuner för skyddsrum, 5 mill. kr. till förbättring av vissa vägar
och broar, 2 mill. lcr. till reparationsberedskap vid väg- och vattenbyggnadsväsendet, 30 mill.
kr. till prisreglerande åtgärder i samband med jordbruksstödet och 1 mill. kr. till minskydd
iför handelsfartyg. På kapitalbudgeten upptogos bl. a. 5 850 000 kr. för försvarsberedskap vid
statens järnvägar, 2 mill. kr. för anläggningar vid statens kraftverk, 3 mill. kr. till byggande och
förbättring av flygplatser, 1 845 000 kr. till skyddsrum i statens fastigheter, 10 mill. kr. till
aktieteckning för ett järnverk i Norrbotten, 5 mill. kr. till aktieteckning i ett torvbrikettbolag i Skåne,
5 mill. kr. som anläggningskapital för nya sulfitfabriker, 25 mill. kr. till lagring av
jordbruksprodukter, 15 mill. kr. till reglering av vedproduktionen, 8 mill. kr. till anläggningen för
oljelagring ovan jord och 50 mill. kr. Ull statlig krigsförsäkring.
Förskottsstaten innebar bemyndigande för regeringen att disponera sammanlagt 360 mill. kr.
för ändamål, som äro att hänföra till driftbudgeten. Utgifterna för försvarsberedskapen
beräknades i slutet av november till för armén 10 mill. kr., för marinen 5 ocli för flygvapnet 2
mill. kr. i månaden, alltså sammanlagt för månaderna september—juni 170 mill. kr.
Engångs-utgifterna uppskattades till lägst 100 mill. kr., och då därtill kommo utgifter för pris- och
bandelsreglerande åtgärder, räknade finansministern med en minimibelastning på förskottsstaten
av ungefär 300 mill. kr., ett belopp som måste avsevärt överskridas vid ytterligare förstärkning
av den militära beredskapen.
Vid den överblick, som samtidigt gjordes av det finansiella läget, kom finansministern till
«tt möjligt underskott i budgetutfallet på 520 mill. kr. Till täckning beräknades av
värnskatten 150 mill. kr., av indirekta skatter och skatteförhöjningar 100 mill. kr. samt genom inställd
1’ondering av folkpensioneringsmedel 20 mill. kr. Då budgetutjämningsfondens behållning
utgjorde 165 mill. kr., men nettounderskottet på budgeten uppgick till 250 mill. kr., reducerades
fondens behållning till »ett negativt belopp» av 85 mill, kr.
De extraskatter, som erfordrades för täckande av de oberäknade utgifterna, voro följande:
värnskatt, som utgick med 50 procent på den enligt 1939 års taxering uttagna statliga
inkomst-och förmögenhetsskatten;
tobaksskatt, utgående med en procentuell förhöjning på tobaksmonopolets varor, vartill kom
vinstmedel från tobaksmonopolet;
spritskatt, utgående med 3 kr. per liter sprit, 2 kr. per helbutelj starkvin och en procentuell
prisökning på lättviner; finansministerns förslag till graderad spritbeskattning med 2 kr. för
den första litern i månaden och 4 kr. för de återstående förkastades;
kaffeskatt, utgående med 65 öre pr kg. orostat och 80 öre pr kg. rostat kaffe; finansministerns
förslag till värdebeskattning i fyra olika värdeklasser från 40 till 140 ore pr kg., förkastades;
maltdrycksskatt, utgående med 3 ore pr flaska;
läskedrycksskatt, utgående med 10 öre pr liter;
industrisockerskatt, utgående med 40 öre pr kg. socker och 32 öre pr kg. sirap;
finansministern hade föreslagit 50 öre för socker och 40 öre för sirap;
167’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
