- Project Runeberg -  Svenska Dagbladets Årsbok / Sjuttonde årgången (händelserna 1939) /
211

(1924-1944)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Idrottslivet 1939. Av redaktör Olof Groth

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Fotbollen med det enorma
serieprogrammet var alltjämt den mest
omfattande idrotten. Internationellt sett var
året bättre än 1938, och särskilt på
hösten var landslaget framgångsrikt med
segrar över »arvfienderna» Norge (3—2
i Oslo) och Danmark (4—1 i Stockholm).
Såsom inledningsvis påpekats vållade
den utrikespolitiska situationen svårt
avbräck i det mellanfolkliga umgänget,
varför landskampernas antal blev mindre
än vanligt. Årets framgångsrikaste
svenska lag var Elfsborg, som vann 1938—
1939 års allsvenska serie och vid årets
slut ledde 1939—1940 års serie. I höstens
framgångsrika landslag medverkade icke
mindre än sju spelare från Elfsborg.

Handbollen fick ett oerhört uppsving
mot årets slut tack vare tippningen med
handbollsmatcher på kupongen i stället
för engelska ligamatcher. Även nya
inomhushallar, såsom Eriksdalshallen i
Stockholm, Jönköpings idrottshus och
Mässhallen i Göteborg, bidrogo till
publiksuccén. Svenska mästare blevo
Uppsala Studenter, som i finalen
sensationellt besegrade serievinnarna
Redbergs-lid.

Ishockeysporten led mycket av den
dåliga vintern och av det förhållandet, att
ispalatset vid Frihamnen måst stängas.
Intet svenskt lag deltog i E. M. eller V. M.
Svenska mästerskapet kunde aldrig
fullföljas, och svenska serien slutspelades
först på hösten efter tillkomsten av
Stadions konstfrusna bana. Hammarby vann
utan att ha förlorat en enda poäng.

Moderna femkampen tilldrog sig
under året stort allmänt intresse, beroende
på att nya krafter trädde fram, vilka
ansågos kapabla att återerövra vår olympiska rangplats i denna gren. Grut, Egnell
och Bratt voro de mest lovande. I en landskamp i Berlin segrade Egnell
individuellt och Sverige i lag. I en femlandskamp på Ljungbyhed just vid tiden för
krigsutbrottet vann tysken Garvs före Bratt, Grut och Egnell, men lagsegern gick
överlägset till Sverige före Tyskland, Finland, Ungern och Schweiz.

Simmarna gjorde påtagliga framsteg. Sverige blev klart bästa nation vid N. M.
i Helsingfors. Rader av nya rekord sattes framför allt av Björn Borg, vilken utan
tvekan betecknades som världens främste allroundsimmare, lika framstående i
fritt simsätt som i ryggsim och bröstsim.

Skidlöparna hade som vanligt en säsong på gott och ont. Vid V. M. i Zakopan&
erövrades intet mästerskap, men det svenska stafettlaget kom på andra plats
efter-Finland, Karl Pahlin blev tredje man på 17 km, G. A. Sellin tvåa i den
kombinerade tävlingen, Sven Selånger fyra i backe, May Nilsson trea i slalom och fyra i

Sven Selånger, som fick Svenska Dagbladets
guldmedalj för årets bragd — segern i
Holmenkollens backtävling.

211’

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:07:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svda/1939/0211.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free