- Project Runeberg -  Svenska Dagbladets Årsbok / Sjuttonde årgången (händelserna 1939) /
270

(1924-1944)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Märkligare dödsfall i Sverige - Birger Hedelin - Gustaf Heurlin - Yngve Wisén - Max Fiedler - Gunnar Huss - Axel Ekman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Birger Hedelin. Gustaf Heurlin. Yngve Wisén. Max Fiedler.

(Se föreg, sida.)

veterinärvetenskapliga arbeten, idkade en omfattande privat praktik och innehade flera
hedersuppdrag i sydsvenska veterinärsammanslutningar, bl. a. som mångårig vice ordförande i
Skånska veterinärföreningen. Död den 23 november.

Gustaf Heurlin, f. 1862. Utvandrade i unga år från Virestad i Kronobergs län till USA, ägde
under ett 20-tal år ett känt hotell i Chicago. Erhöll redan under denna tid en grundlig
utbildning i fotografiens konst vid Art Institute i Chicago och verkställde på uppdrag av National
Geographic Society i Washington en omfattande upptagning av färgfotografier i de
skandinaviska länderna. Utförde efter hemkomsten till Sverige 1912 sitt egentliga livsverk inom
turistfotograferingen. Hans Sverigefotografier äro spridda över hela världen, där svensk
turistpropaganda bedrives. Han var den förste, som införde nattfotograferingen och mycket känd som
barnfotograf. Död den 2S november.

Yngve Wisén, 1. 1873. Jur. kand. 1898. Fiskal i Svea hovrätt 1908, t. f. revisionssekreterare
1909, hovrättsråd 1910, återvände 1911 till nedre justitierevisionen, häradshövding i Södra
Roslags domsaga 1923. Ledamot och sekreterare i skogslagstiftningskommittén 1911, sakkunnig
för utredning angående bysamhälligheter 1914, ledamot av 1914 års jordabalkskommission och
sakkunnig för behandling av skogslagsfrågan 1921. Ordförande i Stockholms läns
poliskollegium sedan 1926. Död den 30 november.

Max Fiedler, f. 1859. Studerade vid konservatoriet i Leipzig. Lärare i pianospel vid
Bernuth-konservatoriet i Hamburg under 16 år, konservatoriets direktör under 10 följande år,
dirigerade samtidigt egen orkester i Hamburg, under fyra år dirigent för filharmoniska sällskapet
i samma stad, en lika lång period för Bostons symfoniorkester och under fyra år för egen
orkester i Berlin och Hamburg. Gästdirigerade sedan 1894 i nästan alla musikcentra i Europa
och Amerika, under de sista 12 åren bosatt i Stockholm. En trogen vän till vårt land, där han
även hade fasta rötter genom sin maka, försummade han under sina vidsträckta konsertresor
aldrig tillfället att sprida kännedom om svensk tonkonst. Död den 1 december.

Gunnar Huss, f. 1871. Fil. dr 1902. Blev efter tjänstgöring i olika verk e. o. aktuarie 1904
och e. o. sekreterare 1909 inom kommerskollegii avdelning för arbetsstatistik, 1912 utvidgad
till socialstyrelsen, byråchef i styrelsen 1912, arbetsförmedlingsinspektör sedan 1911,
generaldirektör och chef för socialstyrelsen 1919. Sekreterare i den s. k. kommerskollegiikommittén,
ledamot av arbetsfredsdelegationen, styrelseordförande i Socialpolitiska institutet, sekreterare
och sedermera vice ordförande i Statens arbetslöshetskommission 1914—23, ordförande 1931,
ordförande i styrelsen för a.-b. Svensk jordförmedling samt för livförsäkringsbolaget
Framtiden. Utgav flera arbeten inom sitt fack. »Hans tjänstemannabana sammanföll med
utvecklingen av den svenska socialpolitiken och dennas centrala ämbetsverk, vilket gav honom en
enastående kompetens för uppgiften. Man beundrade hos honom det skarpa intellektet, den
osvikliga formella säkerheten och den osjälviska pliktuppfyllelsen, vilka egenskaper gjorde
honom till ett mönster av svensk ämbetsman av den gamla goda stammen.» (O. Jrt. i Sv. D.)
Död den 6 december.

Axel Ekman, f. 1869. Verkställande direktör i a.-b. Finspongs styckebruk 1893—1917,
landshövding i Skaraborgs län 1917—35. Landstingsman i Östergötlands län, ledamot av andra
kammaren 1903—17, av statsutskottet sedan 1909, dess vice ordförande sedan 1912, ordförande
1917. Hörde i kommittéarbetet till de flitigaste och kom småningom att specialisera sig på

270’

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 12:51:38 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svda/1939/0270.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free