Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stormaktskriget i Europa - Polens fjärde delning fullbordad - De baltiska länderna pantförskrivna till Sovjetryssland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
delning, varvid Ryssland fick något mindre än enligt den militära
demarkations-linje, som förut fastställts. De båda länderna ingingo ett ekonomiskt
samarbetsavtal.
Den 1/10 föll den sista polska bastionen Hela, och den 5/10 flög Hitler till
Warszawa, där han i en dagorder förklarade fälttåget i Polen avslutat. Medan under
den närmast följande tiden på tyska sidan polistjänstemän insattes för
skoningslösa rensningsaktioner, skedde på den ryska sidan det militära
besittningstagandet hand i hand med av G. P. U. dirigerade häktningar och arkebuseringar av
aristokrater och högre tjänstemän. Sprängda polska styrkor, som flytt till
skogarna, samt franctireurer från civilbefolkningen fortsatte ännu framemot
årsskiftet ett för både tyskar och ryssar besvärligt gerillakrig.
Polska flyktingar i England och Frankrike bildade i sistnämnda land en ny
polsk statsledning med Raczkiewicz som president och general Sikorski som
konseljpresident. Polska legioner av flyktingar och utlandspolacker organiserades
och sändes till västfronten för att kämpa på västmakternas sida. Sikorski
utnämndes till överbefälhavare för de polska trupperna i Smigly-Rydz’ ställe.
De baltiska länderna pantförskrivna till Sovjetryssland.
Endast ett par dagar efter Tysklands ockupation av Böhmen-Mähren i mars
riktade lörd Halifax en förfrågan till Sovjets ambassadör i London, Maiski, om
Moskva vore villigt att samverka med England och Frankrike för att hindra
ytterligare tysk expansion. Redan ett dygn senare avgav Moskva ett jakande svar, och
därefter inleddes underhandlingar, som med vissa avbrott pågingo ända till den
21/8, då meddelandet om det tysk-ryska nonaggressionsfördraget bragte dem till
ett lika oväntat som tvärt slut, just när man enligt uppgift trodde sig ha funnit en
formel, som kunde vara acceptabel för bägge parter. Vad som gjort
förhandlingarna så segslitna, var först den inom engelska regeringskretsar rådande olusten
inför Moskvas krav på en utåt kungjord trippelallians mellan England, Frankrike
och Ryssland — en olust, som dock omsider övervanns — och senare samma
makts fordran, att de tre makterna skulle garantera Estlands, Lettlands, Litauens
och Finlands självständighet, även om dessa stater vägrade att mottaga en dylik
garanti, vilket var just vad dessa stater samt och synnerligen gjorde. Med hänsyn
härtill vägrade engelska och franska regeringarna att inskriva en sådan förpliktelse
i en allianstraktat. Estland och Lettland hade för övrigt redan avslutat
nonaggres-sionsavtal med Tyskland. Till de utåt uppgivna motiven för västmakternas vägran,
nämligen bl. a. hänsyn till de baltiska staternas självbestämmanderätt och
västmakternas gjorda erbjudande att garantera hela den ryska västgränsen, varigenom
Sovjets garantikrav på Baltikum och Finland bleve onödiga, kommo andra skäl,
vilka ej då bragtes till offentlig kännedom, men betingades av vissa, vida
allvarligare ryska krav, som västmakterna under inga förhållanden kunde gå med på,
men som den tydligen mindre skrupulösa tyska diplomatien accepterade för att
ej få ett ryskt anfall i ryggen vid en eventuell uppgörelse med Polen och
västmakterna. Dessa krav inneburo realiter ingenting mindre än att göra Finland
och Baltikum till ryska vasallstater — om ej något ännu värre.
Det dröjde icke så länge efter krigsutbrottet, förrän Stalin inför en häpen värld
ådagalade Sovjets verkliga avsikter. En i Tallinn internerad polsk u-båts plötsliga
flykt den 18/9 föranledde en mängd hätska beskyllningar i ryska pressen mot
Estland för slapphet mot främmande u-båtar och oförmåga att på egen hand
upprätthålla sin neutralitet. Ryska krigsfartyg började patrullera utanför Tallinn,
och Sovjet hotade att låta sin flotta vidtaga »vissa av läget betingade diversioner»
314’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
