- Project Runeberg -  Svenska Dagbladets Årsbok / Sjuttonde årgången (händelserna 1939) /
322

(1924-1944)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det spanska inbördeskrigets slut 1939

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

togos 20/1, och näst sista försvarslinjen framför Barcelona upprevs. Två dagar
senare började slaget vid Barcelona, kring vilken stad Francos armeer slagit en
båge. Den 24/1 hade Barcelonas sista försvarslinje genombrutits, och de främsta
nationalistiska styrkorna lågo framme vid Barcelonas förstäder. Samma dag hade
den viktiga industristaden Manresa erövrats. Francos batterier bombarderade
Barcelonas hamn, och flygeskadrar angrepo staden från luften. Den
republikanska regeringen hade lämnat staden och flytt till Gerona och Figueras.
Samtidigt började en ström av flyktingar välla in i Frankrike över gränsorterna Le
Perthus, Cerbère och Bourg-Madame. Två dagar senare gav sig staden utan strid,
sedan det stora flertalet röda trupper dragit bort i nordöstlig riktning. General
Solchagas Navarradivisioner tågade jämte general Yagues marockanska trupper
in i Barcelona.

Frankistsegern gav återljud i Rom, där Mussolini betecknade den som »ett nytt
kapitel i den historia, som vi äro i färd med att skriva», varvid mängden ropade:
Till Paris!

Efter Barcelonas fall fortsatte frankisterna framryckningen längs
medelhavskusten och erövrade städerna Badalona och Mataro, den senare tre mil öster om
Barcelona.

Flyktingsströmmen mot Frankrikes gräns ökades med varje timme. Redan 28/1
beräknades 15 000 personer ha passerat gränsen och följande dag mer än dubbelt
så många. Av dem voro 2 000 deserterande milismän. Flyktingarna voro alldeles
utblottade, och de franska gränsmyndigheterna blevo helt överrumplade av
invasionen, som tvang dem att tills vidare spärra gränsen vid Le Perthus. Ett ymnigt
regnande förvärrade situationen för de flyende, och kvinnor och barn stupade
massvis av svält på de gyttjiga vägarna.

Vid månadsskiftet hade de framryckande francotrupperna nått
Geronapro-vinsen, där general Yague under de närmast följande dagarna trängde allt
längre in.

Läget föranledde 2/2 Frankrike till den länge ifrågasatta åtgärden att utse
en fransk agent i Burgos. Det blev förutvarande ministern Léon Bérard.

Följande dag utsattes städerna Figueras och Gerona för ödeläggande
flygbombardemang, som krävde många hundra dödsoffer. Flykten mot franska gränsen
övergick under de närmast följande dagarna till formlig folkvandring. Sex tusen
flyktingar — civila och soldater — i timmen beräknades överskrida gränsen. Det
republikanska Spaniens president Azana flydde till Paris liksom bland andra
presidenten i katalanska generalitetet Companys och presidenten i baskiska
regeringen Aguirre. Ett par dagar senare passerade även premierminister Negrin,
utrikesminister del Vayo och flera andra medlemmar av republikanska regeringen
franska gränsen. Den 8/2 nådde republikanernas flyende artilleri gränsen, sedan
de röda måst utrymma Figueras efter att först ha sprängt fästningen i luften.
Samma dag landsatte engelska kryssaren Devonshire en parlamentär från Franco
på Minorca med uppdrag att uppmana republikanerna till underkastelse. Den
republikanska garnisonen på ön gjorde då revolt under överste Rodriguez’
ledning, och nationalistiska stridskrafter landsattes från spanska fartyg, samtidigt
som italienska bombplan i strid mot av Franco given utfästelse till England fällde
bomber mot milisens ställningar på ön — något som väckte harm på ledande
nationalisthåll. Milischeferna jämte 450 andra republikaner flydde från ön på den
engelska kryssaren. Därmed var Minorca i Francos hand. Samtidigt ryckte
Solchagas Navarradivision in i Le Perthus.

Den 10/2 återvände Negrin och del Vayo flygledes till Valencia. General Miaja
utnämndes till överbefälhavare för alla i Spanien befintliga röda styrkor, och
regeringen tog åter sitt säte i Madrid.

322’

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:07:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svda/1939/0322.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free