Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norden 1939 - Norge - Danmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ligt med anledning av att 125 år förflutit sedan den grundlagsgivande
församlingen antog Eidsvoldsförfattningen. I högtidstalet yttrade stortingets vice
president Magnus Nilssen bland annat: »Vi kunna förbehållslöst säga, att förhållandet
till vårt tidigare unionsfolk aldrig varit så gott, varmt och innerligt som nu».
För norskt näringsliv karakteriserades 1939 som ett osäkerhetens år, samtidigt
kännetecknat av stor livaktighet. Industriproduktionen slog på många områden
rekord, och arbetslösheten minskades. Utrikeshandeln höll sig väl uppe trots de
svårigheter, som i ständigt ökad grad mötte exportnäringarna. Handelsbalansen
kännetecknades av en något stegrad passivitet. Man räknade med ett
passiv-saldo på cirka 475 millioner vid årsskiftet. Detta saldo ansågs dock komma att
utjämnas genom intäkter från sjöfart, valfångst och turisttrafik. Man väntade ett
gynnsamt resultat av valfångsten under pågående säsong, så mycket mer som
under hösten 1939 kontrakt avslutades rörande valolja med svenska köpare på
basis av 40 pund per ton mot 15% pund tidigare under året.
Från flera näringsgrenar framfördes skarpa klagomål över regeringens
skattepolitik, och det berättigade i dessa bevisades genom de svaga vinster, som en del
industrier uppvisade under året. Några tecken till en kursförändring i den
ekonomiska politiken förmärktes ej under 1939. Statsutgifterna fortsatte att gå i
höjden, och levnadsomkostnaderna stegrades ytterligare.
Danmark.
Danmarks regering Ity]*}:
Ministären Stauning.
S t a ii n i n g, Th., statsminister.
M u n c h, P., utrikesminister.
Steineke, K. K., justitieminister till 15/9.
Larsen, S. U., justitieminister från 15/9.
Jürgensen, J., undervisningsminister.
B u h 1, V., finansminister.
Hansen, J., kyrkominister.
K j a e r b ö 1, J., minister för handel, industri
och sjöfart.
F i s k e r, N. P., arbetsminister till 15/9.
Sörensen, A. I., arbetsminister från 15/9.
Christensen, L., socialminister.
B o r d i n g, K. M., minister för jordbruk och
fiske.
D a h 1 g a a r d, B., inrikesminister.
Andersen, A. E., försvarsminister.
Den stauningska regimen i Danmark fyllde under 1939 — närmare bestämt 30
april — hela tio år, vilket får betraktas som ett nordiskt och rent av
europeiskt rekord, om man räknar med de parlamentariskt styrda staterna.
Socialistregimen hade lyckats hålla sig kvar vid makten, huvudsakligen tack vare herr
Staunings enligt högt romerskt föredöme bedrivna taktik — divide et impera.
Ty en regering, som till den grad försummat försvaret, beskattat näringslivet och
medelklassen till bristningsgränsen för att finansiera en utpräglad
röstköpspoli-tik, som genom ogynnsamma handelsavtal förvärrat jordbrukets ställning och
som stått nära nog rådlös inför den starkt växande arbetslösheten, kunde
näppeligen se tillbaka på sin långa livstid såsom en den egna förtjänstens belöning.
Ett jubileum bör emellertid firas, och hr Stauning hade tänkt celebrera det
med att ge landet en ny författning, enligt vilken tvåkammarsystemet skulle upp-
342’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
