Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inrikespolitisk översikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ningar av främmande flygplan, som
alltför ofta förekommo under våren och
försommaren men som sedermera blevo
mera sällsynta. De tyska krav på
transite-ring och andra transportlättnader under
pågående krig i Norge, som under hand
framfördes, avvisades av svenska
regeringen, vilket framkallade en viss
spänning, som vid några tillfällen under våren
föranledde mörkläggning av hela landet
och skärpt militär beredskap. Lördagen
den 27 april sammankallades emellertid
en samling främmande diplomater och
tidningsmän i Berlin för att mottaga
upplysningar av riksutrikesminister von
Rib-bentrop. Därvid uppläste denne några
aktstycken från överkomna norska
statspapper, vilka enligt vad han ville göra
gällande skulle ställa Norges neutralitet
i tvivelaktigt ljus, men samtidigt
betygade han, »att svenska regeringen tagit
sin neutralitetspolitik på fullaste allvar
och icke ett ögonblick gjort eller
underlåtit något i strid härmed». En vecka
senare dementerade Tass-byrån i Moskva
ett holländskt tidningsrykte, att
Sovjetregeringen skulle ha tillställt tyska
regeringen en not, enligt vilken Kreml skulle
betrakta en tysk aktion mot Sverige som
en ovänskaplig handling. »I själva verket», upplyste Tass vidare, »hade jämlikt
bestämmelserna om ömsesidiga informationer och konsultationer i
nonaggressions-traktaten mellan Tyskland och Sovjetunionen ett informationsutbyte mellan
sovjetryska och tyska representanter ägt rum i Moskva för två veckor sedan rörande
problemet om Sveriges neutralitet, varvid konstaterades, att dessa stater äro
intresserade av att Sveriges neutralitet vidmakthålles». Sedermera blev också bekant, att
tidigare än ovannämnda deklarationer brevväxling ägt rum mellan kung Gustaf
och rikskansler Hitler, varvid den sistnämnde betygat sitt intresse av Sveriges
neutralitet.
Årets lagtima riksdag åtskildes före midsommar, men någon »förpuppning» ägde
icke rum, utan urtima riksdag sammankallades i början av augusti. Då rådde en
orolig stämning med anledning av farhågor för Sovjetunionens avsikter mot
Finland, men dessa minskades under höstens lopp. Urtimans remissdebatt den 16
augusti återgav dock bekymren för Finland, och i sin exposé över de viktigaste
utrikesärendena sedan lagtima riksdagen tog utrikesminister Günther tillfället i
akt »att understryka att det nu liksom tidigare är av yttersta intresse för vårt land
hur Nordens och följaktligen också huru våra nordiska grannländers öden komma
att te sig». Han tillade: »Svenska folket har hittills visat att det anser sig ha en
uppgift och en plikt att fylla i gestaltningen av livet i Norden. Jag utgår ifrån att
vårt folk alltjämt håller fast härvid och att det alltså råder enighet om att det
svenska strävandet även härutinnan är oförändrat». Ingen kunde misstaga sig om
vad utrikesministern åsyftade med dessa ord och att han fullföljde tankegången
från den lagtima remissdebatten i januari, då han präglade den ovannämnda
parollen för den varmaste och väldigaste opinionsvåg, som i mannaminne vällt
Högerns valaffisch 1940.
114
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
