Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teknisk revy 1940. Av civilingenjör Axel Härlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
väsentligt billigare i drift, åtminstone så länge man ej i större utsträckning tar
vara på tjära och andra värdefulla biprodukter, som kunna utvinnas vid kolning.
Vid årsskiftet gingo uppemot 30 000 bilar på gengas, motsvarande c:a 12 % av hela
beståndet vid årets början (för lastbilar bortåt 30 %, för bussar c:a 40 % men för
personbilar endast c:a 4 %). Utom bilar utrustades ett stort antal traktorer för
gengasdrift, i mindre omfattning även motorcyklar och båtar. Ett flertal
generatorkonstruktioner, mer eller mindre lyckade, för såväl träkol som ved kommo i
marknaden. För personvagnar och bussar tävlade släpvagns- och »koffert»-aggregaten om
tätplatsen. — Alla dessa generatorer fordra givetvis högst betydande
bränslekvan-titeter. Mängder av kolmilor kommo i gång, och en hel del primitiva kolugnar
inrättades med statens medverkan. En del befintliga större kolugnsanläggningar,
ordnade för utvinning av biprodukter, kördes för fullt, och nya anlades, dels av
domänstyrelsen vid Lövholmen i Piteå, dels av Kooperativa förbundet i Lycksele.
Centrala krossverk för träkol inrättades också, och en brikettfabrik sattes i drift.
Vid Årstaviken i Stockholm anordnades en stor kap- och torkanläggning för
gengasved. — Som topporgan för framskaffning av bränsle och generatorer stiftade
staten Sv. Gengas-a.-b. Distributionen ordnades i samarbete med oljebolagen. En viss
knapphet på gengasbränsle gjorde sig tidvis gällande, och förbud måste utfärdas
mot kolning av hushållsved.
Utom kol- och vedgas prövades i mindre utsträckning acetylen, dissousgas och
lysgas. Stockholms renhållningsverk ordnade sig för att vid sina reningsverk
tillvarata metangas för bildrift.
Medan bilarnas fyrtaktmotorer utan svårighet, om än med ansenlig
effektförlust, kunna köras med gengas, ställer sig saken något mindre enkel för de
tvåtaktmotorer, som i stor utsträckning användas på sjön. Särskilt för fiskebåtarna
inriktade man sig därför på att utnyttja trätjäran, ett bränsle, som visade sig ge
nöjaktigt resultat och dessutom kan köras utan extra utrustning av motorn. Då
tjärtill-gången är begränsad, blir det av särskild betydelse att lägga an på kol som
gen-gasbränsle och på rationell kolning med biproduktsutvinning.
En del förut oljeeldade industriugnar visade sig med fördel kunna drivas med
gengas.
Även om gengas etc. nöjaktigt kan ersätta den kvantitativt större delen av de
flytande importbränslena, kvarstå åtskilliga kvalificerade behov, som nödvändigt
måste tillgodoses med bränslen av sistnämnda tvp, och energiska arbeten pågingo
för att få fram inhemska ersättningsprodukter. Flottans skifferoljeverk på
Kinnekulle utvidgades, och en större statlig anläggning av samma typ påbörjades i
Närke. Andra metoder att utvinna skifferolja studerades. Nya sulfitspritfabriker
anlades eller planerades; den nytillkommande kapaciteten blir c:a 15 mill. liter
eller ungefär Vs av den nuvarande. Vid minskad avsättning för vanlig sulfitmassa
kan man koka ner massan längre och därigenom utvinna avsevärt mera sprit; den
därigenom försämrade massan får en välkommen användning som kreatursfoder.
6 mill. liter sprit tillverkades under årets sista kvartal enligt detta förfarande och
i samband därmed 50 000 ton fodermassa. Direkt försockring av ved började
till-lämpas i industriell skala enligt en metod, och andra metoder prövades med både
trä och torv som råvara. Gasverken inrättade sig i större utsträckning än tidigare
för att vid tillverkningen utvinna den värdefulla bensolen.
Avverkningen av frästorv på Store mosse vid Sösdala påbörjades av ett statligt
bolag, och en brikettfabrik anlades. Hästhagens mosse i Småland iordningställdes
för avverkning enligt olika metoder, och en mängd företag satte i gång med
torv-framställning i mindre skala.
»Bli kilowatt- och kalorijägare!» lydde parollen i en stort upplagd kampanj,
igångsatt av Teknologföreningen för att motverka vattenkraft- och bränslebristen
under årets första månader. I Stockholm sparades på två månader enbart för el-
154
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
