Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekonomisk översikt 1940. Sverige. Av bankkamrer K. Welin-Berger - Prisrörelsen - Penningmarknaden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
samma spänningen mellan dessa prisserier och därmed också i värdesiffrorna för
vårt utländska varuutbyte. Jämsides med varuprisernas ökning stegrades även
andra levnadskostnader. Socialstyrelsens index för samtliga levnadskostnader
angavs i oktober med 197 mot 171 vid samma tid året förut, innebärande en allmän
prisstegring av 15,2 %.
Penningmarknaden.
Omsättningen av penningmedel var under 1940 betydligt livligare än året förut.
Riksbankens sedelcirkulation vid varje månads slut januari—november utgjorde
i medeltal 1 428,2 mill. kr. mot 1 093,5 mill. kr. för samma tid 1939. ökningen var
således 334,7 mill. eller 30,6 procent mot en genomsnittlig ökning av 124,7 mill. och
12,9 procent under de 11 första månaderna året förut. I slutet av april nådde
sedelomloppet rekord med 1 536,9 mill. kr., men sedan dess bar marknaden prägel av en
viss mättnad. De omloppsmedel — huvudsakligen postremissväxlar och checker
—, som gå genom bankernas clearing i riksbanken, ökades endast obetydligt, i det
att den månatliga clearingomsättningens medeltal för januari—november stannade
i 3145 mill. mot 3 050 mill. för de 11 första månaderna 1939. ökningen utgjorde
således endast 95 mill. kr. eller 3,1 procent. Det totala clearingomloppet från årets
början t. o. m. november uppgick till 34 590 mill. — även det en ny rekordsiffra —
mot 33 600 mill. för samma tid 1939.
Med de finsk-ryska fientligheternas utbrott i slutet av 1939 började en allt
starkare åtstramning framträda på penningmarknaden. Likviditeten inom affärslivet
försämrades starkt, och bankernas kassaställningar smälte ihop. Deras
tillgodohavanden hos riksbanken sjönko, och medan dessa ännu i början av januari
utgjort 191,7 mill. kr., kvarstodo den 23 februari endast 30,6 mill. Visserligen ökades
behållningen under de närmast följande månaderna men nådde icke mer än vid
ett eller två tillfällen över 100 mill. kr. I stället måste affärsbankerna använda sig
av rediskontering i riksbanken, och då den allmänna oron nådde sin höjdpunkt
efter de tyska infallen i Danmark och Norge (i mars och april), steg
rediskonte-ringen hastigt. I april stod den i 250,5 mill. och i maj nådde den 295,1 mill. kr.
Efter halvårsskiftet inträdde åter en allmän lättnad i penningläget, och i oktober
hade bankernas rediskontering gått tillbaka till endast 12,5 mill., medan deras
tillgodohavanden hos riksbanken vuxit till nära 250 mill.
164
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
