Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekonomisk översikt 1940. Sverige. Av bankkamrer K. Welin-Berger - Årsskörden - Utlandet. Av fil. dr Sven K. Stockman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En följd av den försämrade spannmålsskörden var också att utbytet av halm
blev mycket lågt, omfattande en kvantitet av endast 24 900 000 deciton mot 36 700 000
deciton under 1939. Med hänsyn till den roll halmen spelar som ersättningsfoder
åt kreaturen under år med klen höskörd framstå svårigheterna för lantbruket i
ännu klarare belysning.
Trots den så starkt minskade skördekvantiteten under året var värdet därav
betydligt högre än för 1939 till följd av de starkt stegrade priserna. Statistiska
centralbyrån beräknade sålunda det sammanlagda värdet till 1 824,8 mill. kronor mot
1 227,8 mill. närmast föregående år.
Utlandet.
Av fil. dr SVEN K. STOCKMAN.
Den ekonomiska utvecklingen under 1940 stod vad Europa beträffar helt under
inflytande av krigshushållningen och det militära händelseförloppet, och
detsamma gällde Östasien, där det japansk-kinesiska kriget ingick i sitt fjärde år.
Även världen i övrigt fick emellertid till följd av den europeiska kraftmätningens
utvidgning och skärpning väsentligt ökad känning av dennas verkningar. Oerhörda
krav ställdes i de krigförande länderna på kapitalmarknad, produktion, handel
och transportväsen. Enligt uppskattningar lära belopp överstigande 40 % av
nationalinkomsten i de stridande länderna ha åtgått för krigets finansiering. Även i de
av kriget ej direkt berörda europeiska länderna voro kostnaderna för den
militära beredskapen ytterst betungande. Efter fredsslutet med Sovjetunionen i mars
ställdes Finland inför svåra ekonomiska och sociala problem, bl. a. i samband med
den karelska befolkningens omflyttning.
Tack vare en ingående och under året ytterligare utvidgad statskontroll över
näringslivet, ja över hela livsföringen, kunde emellertid krigets ekonomiska
verkningar i stort sett tämligen väl bemästras, ehuru påfrestningarna på vissa
områden voro ofantliga. Sålunda kunde den under föreliggande förhållanden nästan
oundvikliga höjningen i prisläget försiggå i någorlunda måttlig takt även i de
krigförande länderna. Om en inflationshausse torde man knappast kunna tala, trots en
betydande ansvällning i sedelcirkulationen i många länder. De stigande
statsutgifterna finansierades till en del med ökade skatter, men i övrigt genom en
upplåning, som krävde alla tillgängliga sparmedel. Genom ett tillbakasättande av de
civila lånebehoven kunde denna upplåning ske till för låntagaren relativt
förmånliga, i vissa fall förvånansvärt låga, räntesatser. Kännbarast voro krigets verkningar
på industriens, utrikeshandelns och sjöfartens områden. Den industriella
produktionen influerades i flera hänseenden. Produktionens tyngdpunkt försköts alltmer
över på det militära området, och de industrigrenar, som direkt eller indirekt
sysselsattes för krigsändamål, utnyttjades till det yttersta, medan produktionen för
tillfredsställande av rent civila behov fick stå tillbaka. Krigets utvidgning till flera
länder under våren medförde mycket ingripande följder för en del länders
produktion och handel. Genom den spärr för handeln, som uppstod mellan
huvuddelen av det kontinentala Europa och övriga världsdelar, förlorade en stor del av
produktionen inom dessa bägge områden plötsligt sina utländska marknader med
därav följande brist på vissa varor och överflöd på andra. Anpassningsförsök till
det nya läget kunde endast leda till relativt begränsade resultat och giva en
partiell kompensation för förlusterna. Bristen på råvaror och vissa livsmedel i Europa
blev i flera fall besvärande, och vad de sistnämnda beträffar skärptes
svårigheterna genom en otillfredsställande spannmålsskörd. Världshandeln torde ha gått
kvantitativt tillbaka och tvingades delvis in på nya vägar. Sjöfarten utsattes under
173
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
