Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Utlandet. Av fil. dr Sven K. Stockman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
börsen reagerade som följd härav endast obetydligt på näringslivets ökade
aktivitet. Större inflytande hade den militära utvecklingen. Krigsutvidgningen under
våren medförde sålunda markerade kursfall å New Yorks fondbörs.
Utvecklingen under året var emellertid ej kontinuerlig. Efter den forcerade
expansionen under krigets första månader inträdde i början av 1940 en rätt
påtaglig avmattning, vilken synes ha nått sin lägsta punkt i april. Därefter vidtog en
långsam men nästan oavbruten uppgång, vilken så långt man kan döma av
tillgängliga siffror varade till årets slut. Federal Reserve Boards säsongutjämnade
nya produktionsindextal, som i december 1939 utgjorde 126 (1935/39 — 100) och i
april 1940 sjunkit till 111, nådde i november 132. För tiden jan.—nov. 1939 och 1940
utgjorde indextalet i genomsnitt 106 resp. 120. Produktionsstegringen från april
gällde i första hand kapitalvaror. Bland de för krigsändamål arbetande
industrierna märktes framför allt tillverkningen av flygmaskiner, vilken, ehuru redan
tidigare högt uppdriven, undergick en fördubbling under tiden april—november.
Indextalet, som i augusti 1939 stod i 191 och i april 1940 utgjorde 306, beräknades
för november till 616. Stålproduktionen var underkastad stora variationer. I
december 1939 arbetade den med över 90 % av kapaciteten, men sysselsättningen gick
i början av 1940 snabbt tillbaka och i april hade siffran sjunkit till 60 %, för att
sedan åter stiga till över 95 % under hösten. Bilproduktionen visade mycket goda
siffror i början av året — antalet färdigställda vagnar var under februari ej
mindre än 404 000 stycken — men försvagades något under sommaren för att under
hösten åter snabbt expandera. Byggnadsverksamheten var däremot i början av
året relativt begränsad till sin omfattning, beroende till avsevärd del på minskning
i med allmänna medel finansierade arbeten, men återhämtades betydligt under
höstens lopp.
Förutom att krigets intensifiering krävde ökade bidrag av amerikansk
krigsmateriel till England, medförde den tyska ockupationen av flera länder stora
förändringar i Förenta staternas handel. Sålunda upphörde under april—juni nästan
helt möjligheterna till varubyte med det kontinentala Europa. Vad exporten
beträffar kompenserades detta delvis genom en stegrad avsättning i England.
Importen från Europa sjönk däremot väsentligt, vilket framgår av att Europas andel
i Förenta staternas totala import, som under juni—aug. 1939 utgjorde 26 % och i
sept. 1939—mars 1940 22 %, i juni—aug. sistnämnda år sjönk till endast 14 %. För
exporten voro motsvarande siffror resp. 40, 43 och 40 %. Bland importvaror av
särskilt intresse för Sverige, vilka drabbades av nedgång, kan nämnas pappersmassa,
av vilken artikel importen i augusti 1940 utgjorde endast något mer än hälften av
importen motsvarande månad 1939. Beträffande exporten märktes bl. a. ett
trefaldigande av järn- och stålexporten under nämnda period. Bomullsexporten nådde
däremot en toppunkt i januari med cirka 1 mill. balar men gick sedan successivt
tillbaka som följd huvudsakligen av de flesta europeiska
avsättningsmarknadernas bortfallande. I augusti 1940 utgjorde exporten endast 65 000 balar. Utvecklingen
av Förenta staternas utrikeshandel med några viktigare varor under perioden
augusti 1939—september 1940 framgår av diagram III.
Utvecklingen i England stod under året helt under krigets inflytande.
Möjligheterna att tillfredsställa de civila behoven kringskuros alltmer och skärpt
ransonering blev på grund av brist på många varor nödvändig. Uppgifter om
produktionens omfattning saknas, men av allt att döma utsatte kriget landets industriella
resurser för en mycket hård påfrestning. Den industri, som direkt eller indirekt
sysselsattes för krigsändamål, arbetade till det yttersta av sin förmåga. Detta gällde
givetvis först och främst krigsindustrien, men därjämte sådana
produktionsgrenar som järn- och stålindustrien, verkstadsindustrien och skeppsvarven. De
sistnämnda underordnades helt sjöförsvaret och man försökte på allt sätt forcera
fartygsbygget, varvid krigsfartygen kommo i första hand. Trots den uppdrivna
178
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
