Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jordbruk och livsmedelsproduktion 1940. Av redaktör Th. Swedberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
genom kvarnarna skulle kunna täcka sina genom prishöjningen på spannmål ökade
kostnader för råvaruköp. Av beloppet skulle 2 mill. kr. utgå till pristillägg även på
brödsäd, som var såld före prishöjningen, d. v. s. tidigare än den 16 oktober. Å
andra sidan förpliktade sig representanterna för jordbrukets organisationer att
med all kraft verka för att största möjliga kvantiteter jordbruksprodukter
tillfördes marknaden. Denna deklaration var närmast föranledd av den minskning i
mjölkleveranser till mejerierna, vilken vållat en allvarlig smörbrist på de större
konsumtionsorterna. Överenskommelsen med regeringen åstadkom i detta
avseende en uppenbar förbättring. För att ytterligare trygga smörproduktionen
utfärdades dock sedermera förbud mot tillverkning av fetost samt försäljning av
tjockgrädde. Trots alla dessa åtgärder ansågs det dock nödvändigt att tillgripa
kortransonering av smör och margarin och annat matfett, en åtgärd som genomfördes
under årets sista vecka och för vilken i likhet med andra ransoneringar av livsmedel
redogöres på annat ställe i årsboken.
För den på sagda sätt kompletterade jordbrukshjälpen hade
Lantbrukssällskapets utredning legat till grund. Den hade visat, att den jordbrukarna genom den
onormalt dåliga skörden vållade inkomstminskningen krävde 180 à 200 mill. kr. för
full kompensation. Dessa uppgifter tycktes visserligen kollidera med vissa senare
framkomna statistiska uppgifter, men denna motsättning var nog mera skenbar.
Det kan uppenbarligen icke vara riktigt att vid en skördevärdering lägga till grund
de tillfälliga höga priser, som gällt på t. ex. hö och halm. Givetvis måste framför
allt hänsyn tagas till värdet av de stora saluprodukterna och vilka
realisationspriser, man kunde få för skörden i dess helhet. Prisförhöjningen på mjölk och smör
beräknades tillföra jordbruket cirka 75 mill. kr. Den redan före den stora
uppgörelsen medgivna höjningen av brödsädspriserna avsåg att inbringa 6 mill. kr.
Härtill kommo så de ovan antydda speciella åtgärderna för vissa
jordbrukskategorier samt de olika anslagen för att möjliggöra höjda priser åt producenterna
utan att belasta konsumenterna.
Vid 1940 års slut låg alltså prisnivån för både vegetabiliska och animaliska
produkter betydligt högre än vid årets början. Å andra sidan hade alla
produktionskostnader starkt ökats, samtidigt som skörden blev kvantitativt mycket svag. Att
jordbrukets lönsamhet och produktionsförmåga ändå kunde hållas uppe på så
hög nivå berodde — näst efter de statliga stödåtgärderna — främst på den
mäktiga utvecklingen av jordbrukarnas moderniserade ekonomiska föreningsrörelse,
som just under 1941 skulle fira sitt tioårsjubileum.
Jordbrukets verksamhet — där höstens sådd kan bärgas först nästa sommar —
är emellertid av den art, att dess utövare alltid ha att dragas icke blott med det
innevarande årets utan även med nästa års plåga. Med hänsyn till den stora
betydelse, som livsmedelsproduktionen spelar under ett världskrig, hade hela landet
denna gång anledning att känna sig delaktigt i detta bekymmer.
Genom den mot slutet av året fastställda tvångsfördelningen av fodersäd gavs ett
kraftigt handtag åt den mest utsatta produktionsgrenen, den animaliska, i det att
den var ägnad att förhindra alltför stor nedslaktning av storboskap. Dessutom
stödde myndigheterna i betydande omfattning jordbrukarnas egna försök att hålla
slaktdjursmarknaden stabil. Lagring och infrysning av kött och fläsk skedde också
i stor omfattning. Några exakta uppgifter om nedslaktningen förelågo ännu icke
vid årsskiftet. Under tredje kvartalet slaktades dock av storboskap 40 proc. mer
än under motsvarande tid förutvarande år, och ökningen av slakten fortgick även
under sista kvartalet. Antalet kor, som för hela landet förut var något över 1.9 mill.,
beräknades ha minskats till mellan 1.7 och 1.8 millioner. Då utslagningen givetvis
i första hand drabbat lågmjölkande, i många fall tuberkulösa djur, hade dock denna
masslakt alltid haft det goda med sig, att den underlättade det framtida
avels-arbetet.
13 189
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
