- Project Runeberg -  Svenska Dagbladets Årsbok / Adertonde årgången (händelserna 1940) /
194

(1924-1944)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En sekund i evigheten. Av Ansgar Roth - Den mikrokosmiska tidsskalan - De tunga atomkärnornas metamorfoser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

En sekund i evigheten.

Av ANSGAR ROTH.

Den mikrokosmiska tidsskalan.

En sekund förefaller oss vara en mycket kort tid. Det går 86 400 sekunder på
ett dygn och över 30 millioner på ett år. Men allting är relativt, inte minst
tiden, och i mikrokosmos, molekylernas och atomernas värld, är sekunden mycket
för lång för att lämpligen kunna användas som enhet för tidmätning. Ja t. o. m. en
mikrosekund, en milliondels sekund, blir ett otympligt mått, när det gäller att
mäta vad som sker i en atomkärnas inre. Att så är fallet blir tydligt, om man
betänker å ena sidan de mikrokosmiska partiklarnas oerhörda hastighet och å andra
sidan atomkärnornas ringa dimensioner. På en mikrosekund hinner en
alfapartikel röra sig en sträcka av cirka 15 meter, men en atoms genomskärning uppgår
blott till några tiomilliondels millimeter och kärnans diameter är tiotusen gånger
mindre. När t. ex. en uraniumkärna bringas att explodera genom beskjutning med
neutroner (Sv. D. Å. XVII, sid. 138), så förefaller det ske momentant, men är i
verkligheten resultatet av en serie successiva processer och omlagringar i kärnans
inre, som alla kräva en viss tid. Om projektilen kommer tillräckligt nära en
atomkärna, så infångas den och bindes av denna, och den sammansatta kärna som
sålunda uppstår är jämförelsevis stabil och har en relativt lång livstid i jämförelse
med de i kärnan ingående partiklarnas frekvenser, ehuru tiden absolut taget är
ytterst kort och i regel understiger en hundrabilliondels sekund.

De tunga atomkärnornas metamorfoser.

Det temporära infångandet av en neutron kan få olika påföljd för atomkärnan.
Uran består till över 99 proc. av atomer med atomvikten 238, medan 0,7 proc. ha
vikten 235 och en ännu sällsyntare isotop 234. Professor Otto Hahn i Berlin och
hans dåvarande medarbetare professor Lise Meitner funno redan 1936 att uran vid
bestrålning med långsamma neutroner (med omkring 25 volts energi) övergår i en
högre isotop, så att atomvikten ökas från 238 till 239. Denna produkt, som även på
kemisk väg visades vara uran, utsänder betastrålar och förvandlas under en
»halveringstid» av 23 minuter i ett ämne med atomnumret 93, som på grund av sin plats
i det periodiska systemet provisoriskt kallades ekarhenium. Två
amerikaner, E. M. McMillan och Ph. H. Abelson, upptäckte att även denna produkt
sönderfaller under betastrålning och med en halveringstid av 2,3 dygn övergår i ett nytt
element ekaosmium med atomnumret 94. Detta ämne föreföll vara i hög grad
stabilt med en livslängd, som torde uppgå till flera tusen år. Förekomsten av
»transuranska» element med ännu högre atomnummer syntes härigenom osannolik.

Den radioaktiva processen kan även välja en annan väg. Den italienske
nobelpristagaren professor E. Fermi vid Columbiauniversitetet i New York påvisade att
neutroner med mycket hög energi kunde ge upphov till en kärnreaktion, varvid
den nyssnämnda uranisotopen 239 efter vartannat utsände två neutroner och
därigenom transformerades till en uranisotop 237. Detta bekräftades på experimentell
väg av flera forskare, som funno att även den sistnämnda isotopen utsänder
betapartiklar och med en period av 7 dygn förvandlas till ekarhenium.

Slutligen kan det också inträffa att atomkärnan faller sönder i två ungefär lika
stora och tunga brottstycken. Det var 1938 som prof. Hahn och dr F. Strassmann
gjorde den överraskande upptäckten att jämförelsevis lätta element, såsom barium

194

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:36:18 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svda/1940/0194.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free