Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det militära året
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vilken avhöll både de krigförandes och våra egna örlogsfartyg från att obehindrat
begagna havets färdvägar. Nya enheter tillfördes flottan. Sålunda inköpte svenska
staten i april fyra italienska jagare, som fingo namnen Psilander, Puke, Romulus
och Remus. Oblida öden gjorde, att de först den 10/7 anlände till Sverige, åtföljda
av Svenska Lloyds motorfartyg Patricia, vilket av marinförvaltningen i mars
förvärvats som moderfartyg för u-båtar. Vidare tillfördes flottan under året en del
snabba motortorpedbåtar, såväl italienska som engelska. I september sjösattes två
stora moderna jagare, Norrköping och Gävle. Tre undervattensbåtar av typen
Sjölejonet voro under byggnad. Pansarskeppet Sverige och pansarkryssaren Fylgia
ombyggdes liksom minkryssaren Clas Fleming. Vidare tillkommo ett relativt stort
antal minsvepare. Inalles tillfördes örlogsflottan ett sextiotal fartyg.
Urtima riksdagen beviljade den 11/12 20 millioner kronor för att påbörja
byggandet av två lätta kryssare, som beräknades kosta 100 millioner kronor, samt 11.8
millioner kr. för jagare och u-båtar till en beräknad kostnad av 41.4 millioner.
Kryssarna beräknades få ett deplacement på cirka 7 000 ton. Däremot ställdes
byggandet av de tvenne i maj föregående år beslutade kustförsvarsfartygen på
framtiden, bl. a. emedan det med hänsyn till behovet av nybyggnader av lätta
krigsfartyg ansågs, att landets varvskapacitet under rådande förhållanden ej borde
belastas med sådana arbeten på flera års sikt.
Flygvapnet samverkade med flottan och armén vid bevakningen av gränser och
kuster. Det förstärktes under året med två nya jaktflottiljer och två
spaningsdivisioner utöver vad som ingick i 1936 års försvarsorganisation. Moderna jaktplan
inköptes från Amerika — en stor del av leveransen beslagtogs dock av amerikanska
staten — och andra plan från Tyskland. Den inhemska flygindustrien utbyggdes
genom avtal mellan Flygförvaltningen å ena sidan samt Svenska Aeroplan a.-b. och
Nohabs flygmotorfabriker å den andra.
Försvaret förstärktes under året även genom tillkomsten av hemvärnet. Den 26/1
gjorde överbefälhavaren framställning om förberedande åtgärder för bildandet av
en frivillig organisation för det omedelbara försvaret av hembygden.
Erfarenheterna från kriget i Finland hade påtagligt visat nödvändigheten av att skapa ett
sådant skydd, särskilt mot fallskärmshoppare och sabotörer. Sakkunniga
tillsattes för utredning av frågan och avlämnade redan den 7/3 sitt betänkande, som
föranledde en kunglig proposition. Denna bifölls av riksdagen, och den 31/5
utfärdades en kungörelse om hemvärnets organisation och uppgifter.
Vid utgången av 1940 hade man hunnit så långt i arbetet, att hela vårt land
täckes av ett finmaskigt nät av frivilliga hemvärnsförband. Ledningen av hemvärnet
utövas under chefen för armén av hemvärnschefen, överste Gustaf Petri, med
hemvärnsstaben. Territoriellt lyder hemvärnet under vederbörande
inskrivningsbefälhavare, i vilkens stab en särskild hemvärnsofficer är föredragande i
hemvärnsärenden. Inskrivningsområdena äro indelade i hemvärnskretsar och dessa i
hemvärnsområden.
Kurser höllos för hemvärnskrets- och hemvärnsområdesbefälhavare ävensom för
övrigt hemvärnsbefäl, övningar bedrevos under årets sista hälft vid
hemvärnsförbanden i en utsträckning, betydligt överstigande de 50 övningstimmar, som varje
hemvärnsman är skyldig att såsom minimum fullgöra.
Vid ett av Riksförbundet för Sveriges försvar den 1/12 anordnat möte i
Norrköping antydde försvarsministern, att planer voro å bane på en ny svensk
försvars-ordning, avseende längre övningstid, obligatorisk reservbefälsutbildning,
förstärkning av flottan och flerdubbling av flygvapnet. Huruvida ett förslag till en dylik
försvarsordning kunde föreläggas 1941 års lagtima riksdag, var det dock icke
möjligt att ännu avgöra.
234
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
