Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Märkligare dödsfall i Sverige 1940 - Selma Lagerlöf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Märkligare dödsfall i Sverige 1940.
Selma Lagerlöf.
En världsberömd svensk
författarinna gick ur tiden med Selma
Lagerlöf, som den 16 mars avled på sin
egendom Mårbacka i östra Ämtervik.
Hon var född på samma gård 1858,
genomgick högre lärarinneseminariet
1882—85 och var lärarinna vid
elementarläroverket för flickor i Landskrona
till 1895. År 1891 debuterade hon som
författarinna med »Gösta Berlings saga».
De många arbeten, som sedan flöto ur
hennes penna, tillhöra
litteraturhistorien. Själv vann hon en alltjämt
stigande uppskattning över hela världen.
Bland de utmärkelser, som ägnades
henne, må nämnas Nobelpriset i
litteratur 1909, ledamotskap av Svenska
akademien 1914, fil. hedersdoktorat i
Uppsala 1907 och teol. hedersdoktorat vid
Christian-Albrecht-universitetet i Kiel
1932, Svenska akademiens stora
guldmedalj 1904, medaljen Illis quorum 12 :e
storl. 1926, ledamotskap av Samfundet
De Nio och Sv. akad:s jeton i guld 1938.
Selma Lagerlöf hade, skrev dr Gösta Attorps i Svenska Dagbladet, större publik
än någon annan svensk författare haft, och de år, då hennes julbok uteblev, rådde
en naturlig besvikelse i många hem, där hennes berättelser kommo som en sorts
Amerikapost, välkänd men oföränderligt trolsk, med bud från ett land som
påminde om ens eget men där livet tycktes så mycket större och rikare. Skulle man
fråga, vem i Sverige som under de sista hundra åren spritt den mesta glädjen, kan
det ju aldrig bli någon tvekan om svaret. Ty berätterskan på Mårbacka gav bröd
och icke stenar; och som fallet alltid är med verk av detta slag kunde hennes
böcker läsas med samma behållning av lekt som lärd. Hon är den största berättare
vi haft i Sverige, i klass med världslitteraturens främsta. Hennes dag blev lång, och
hon använde den, ännu när hon satt som en vithårig furstinna på sin barndoms
gård, över vilken fantasiens fåglar aldrig tröttnade att sträcka.
Andra eftermälen, som publicerades i tidningen, buro samma vittnesbörd. Från
alla kategorier, alla läger, alla landsändar strömmade de in, dessa bevis på det
starka grepp Selma Lagerlöf hade — och har — över sin nations hjärta.
Litteraturen hyllade henne som Nordens stora författarinna. Teatern talade om hennes
inspirerande kraft. Svensk film förstod, att den aldrig skulle haft någon
storhetstid utan Selma Lagerlöf. Pedagogerna berättade om de mångtusende skolbarn, som
med Nils Holgersson lärt känna sitt land från vildgässens ryggar. Biblioteksmännen
intygade, att Selma Lagerlöf gjort svenskarna till ett läsande folk. Per Hallström
betonade, att Svenska akademien mottog Selma Lagerlöf med stolthet att äga
henne som prydnad och med ständigt innerligare vördnad för hennes stora, enkla
och goda personlighet.
Kulturpersonligheter och press i alla länder, främst de nordiska, gåvo lika
enstämmigt uttryck åt sin beundran för den avslutade livsgärningen.
265
Selma Lagerlöf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
