Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Märkligare dödsfall i Sverige 1940
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ingemar Petersson. Ann Margret Holmgren. Gunnar Asplund. Hugo Wachtmeister.
(Se efterf. sida.)
Julia Håkansson, f. 1853. Debuterade efter omfattande teaterstudier 1886 som skådespelerska på
gamla Dramatens scen som Nora i »Ett dockhem», tillhörde säsongen 1887—88 Svenska teatern i
Helsingfors, där hon snart skapade sig en rangplats, därefter under tre säsonger hos August
Lindberg, blev härunder landsortsteaterns beundrade primadonna, en ställning som hon efter en
lysande era hos Ranft under dennes glansperiod på Vasateatern 1895—98 ytterligare befäste under
de år hon, först tillsammans med Töre Svennberg och därefter med eget sällskap, firade triumfer
landet runt, ingick, när nya Dramatiska teatern öppnades 1908, i dess förnäma ensemble, som hon
sedan tillhörde till 1929. »Julia Håkansson har med skäl kallats den första moderna
skådespelerskan på svensk scen. Hennes tid inföll under den rikaste epoken av dramatisk alstring i
Norden, hennes livsverk är intimt förbundet med namnen Ibsen, Björnson och Strindberg, och hon
har mästerligt tolkat deras mest kända kvinnogestalter. Men Shakespeares tragiska hjältinnor ha
också tillhört hennes rollfack liksom hon vunnit många segrar framför allt i den spirituella
franska komedien, tack vare den sceniska intelligens, det starka temperament, den virtuosa teknik
och den betagande charm, som framför allt karakteriserade hennes konstnärskap.» (Erik
Ljungberger.) Död den 11 oktober.
Ingemar Petersson, f. 1870. Avlade avgångsexamen vid Tekniska högskolan som väg- och
vattenbyggare 1893. Biträdande ingenjör i södra väg- och vattenbyggnadsdistriktet, arbetschef vid
Finja-sjöns sänkning och Almaåns reglering 1896, ledde uppförandet av Klagshamns hamnbyggnader och
järnvägsbygget mellan Västra Klagstorp och Tygelsjö, baningenjör vid statens järnvägar 1898—•
1906, byråingenjör i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen 1906—07, konsulterande ingenjör inom
väg-och vattenbyggnadsfacket, ledamot av den kommitté, som på sin tid tillsattes av Teknologföreningen
och vars resultat blev bildandet av Svenska vägföreningen. Ledamot av Djurgårdskommissionen
sedan 1910, från 1919 dess chef. överstelöjtnant i väg- och vattenbyggnadskåren 1927, överste 1935.
Utförde inom vägkommissionen ytterst omfattande tekniska utredningar. Delägare i a.-b.
Vattenbyggnadsbyrån, verkställande direktör för a.-b. Saltsjö-Duvnäs villatomter och Långsjöns
vatten-lednings-a.-b., anlitades för många sakkunniguppdrag, bl. a. av estniska regeringen för
uppgörandet av det stora vägprogrammet, och av holländska samt finska regeringarna. Publicerade ett par
hundratal skrifter och uppsatser samt höll flera hundra föredrag i järnvägsstyrelsen. Död den
11 oktober.
Ann Margret Holmgren, f. Tersmeden 1850. Änka sedan 1897 efter professor Frithiof Holmgren.
På sin tid en av de främsta ledarna för den kvinnliga rösträttsrörelsen i Sverige, genomkorsade
sedan 1902 landet med sina rösträttsföredrag och bildade från Kiruna till Ystad 50 underföreningar
av Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt, vice ordförande i Stockholmsföreningen och
sekreterare i huvudorganisationen, bildade sedermera Svenska kvinnors medborgarförbund, vars
hedersordförande hon var. Redigerade studentföreningen Verdandis populärvetenskapliga
småskriftserie 1898—-1905, utgav ett stort antal personhistoriska och andra arbeten, däribland
biografier över Björnstjerne Björnson, Fredrika Bremer, Ellen Key, Susan Anthony och Artur Hazelius
samt sina egna levnadsminnen. Innehade medaljen Illis quorum sedan 1925. »Genom sin vilja att
skänka sin personlighet åt kvinnornas sak har Ann Margret Holmgren för alla tider inskrivit sitt
namn ej blott i kvinnorörelsens, ja, i Sveriges samhällslivs historia utan också i de svenska
kvinnornas tacksamma hjärtan.» (Dr Hanna Rydh.) Död den 12 oktober.
Gunnar Asplund, f. 1885. Avlade examen vid Tekniska högskolan 1909, assistent där 1912—13,
speciallärare i ornamentik 1917—18, sedan arkitekt i byggnadsstyrelsen, redaktör för Teknisk
tidskrifts fackavdelning för arkitektur 1917—20, professor i arkitektur vid Tekniska högskolan från
1931, arkitekt för Stockholmsutställningen 1930, skapade bl. a. Stockholms stadsbibliotek vid Svea-
283
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
