Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stormaktskriget i Europa 1940 - Tyskarna framme vid Kanalen - Italien krigförande makt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mellan mynningen och Ham- och Oisekanalen. Engelska och franska flygeskadrar
företogo omfattande raider över industriella anläggningar i Västtyskland.
Samma dag ingingo orosbud söderifrån. Italien, som efter uppgörelsen i
kolfrågan med England i mars fört förhandlingar om handelsavtal med detta land,
hade den 31/5 plötsligt avbrutit dessa. Nu utfärdades en förordning om »partiell
mörkläggning» av hela Italien, vars kuster tillika minerades liksom koloniernas
och Albaniens.
Den fortsatta tyska offensiven stötte under de två närmast följande dagarna på
hårt motstånd, och häftiga strider rasade utefter hela fronten från havet till öster
om Soissons, men när tyskarna den 8/6 mellan Aumale vid Bresle och Noyon vid
Oise igångsatte en ny storoffensiv med 300 000 man utvilade trupper, började
fransmännen retirera. Tyskarna hade satt in bortåt 3 000 pansarvagnar, och
påföljande dag nådde delar av dessa förband fram till Rouen.
Italien krigförande makt.
Den 10/6 kommo Italiens länge väntade krigsförklaringar till England och
Frankrike, och dagen därpå inledde den nye motståndaren sina krigshandlingar med
att bombardera Malta, medan engelsmännen svarade med flygangrepp på italienska
baser i Libyen. Kanada, Nya Zeeland och Sydafrikanska unionen förklarade sig
vara i krig med Italien. Två dagar senare avbröt Egypten de diplomatiska
förbindelserna med nämnda land.
Under de närmast följande dagarna fortskred den tyska offensiven i Frankrike
oemotståndligt utmed hela den 350 km långa fronten. Rouen och Reims intogos,
och i Saint Valéry vid Kanalen kapitulerade 20 000 fransmän. Tyskarna ryckte allt
närmare Paris, vilket den 13/6 av fransmännen förklarades vara en öppen stad,
som ej komme att försvaras. Tyskarna intågade dagen därpå i den så gott som
helt evakuerade staden. Snart vajade hakkorsfanan på Eiffeltornet och över
Triumfbågen. Tyska trupper marscherade från Paris ut till Versailles för att med
denna marsch symboliskt riva sönder Versaillesfreden. Franska regeringen hade
lämnat Paris och flytt till Tours. Maginotlinjens hörnpelare i nordöst Montmédy
togs, och den tyska frammarschen fortsatte söder om Paris. Verdun föll, och
Magi-notlinjen genombröts i Saarområdet.
I Medelhavet sänkte engelsmännen fyra italienska u-båtar och bombarderade
flygbaser i italienska Östafrika.
Hela tyska fronten från Kanalen till schweiziska gränsen stormade under de
följande dagarna fram med en fart, som började förvandla den franska reträtten
till en katastrof. Franska garnisoner lämnade flerstädes Maginotlinjen, Orleans
och Metz föllo, och anfallsvågen trängde oavlåtligt vidare. Den 17/6 meddelade
Frankrikes nye konseljpresident Pétain, att striden måste inställas och att han
inlett underhandlingar om stillestånd med Tyskland. Hitler och Mussolini
sammanträffade i München för att dryfta Frankrikes begäran om vapenvila och
enades därvid om villkoren för denna. Under tiden ramlade fransmännens positioner
undan för undan. Belfort och Dijon togos liksom Nancy, Lunéville, Toul och
Strasbourg. Loire överskreds på flera ställen, och örlogshamnen Brest samt staden
Lyon besattes. Massor av fångar togos dagligen. Enbart den 19/6 infördes 200 000.
Den franska civilbefolkningen, som i panik flydde söderut av fruktan för
eröv-rarna, vilka myndigheterna ej underlåtit utmåla som grymma barbarer, utsattes
för oerhörda lidanden till följd av brist på transport- och livsmedel. Kvinnor och
barn dogo i stort antal utmed landsvägarna av umbäranden och utmattning. Flera
städer fingo sitt invånarantal mer än fördubblat genom flyktinginvasionen, och
deras myndigheter stodo rådlösa inför inkvarterings- och
provianteringsproble-men. Bordeaux, dit franska regeringen tagit sin tillflykt, fick sin folkmängd ökad
312
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
