Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stormaktskriget i Europa 1940 - Engelsk annexion av franska flottan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
engelska aktioner, dels i Portsmouth, Plymouth och Sheerness i England, dels 1
Oran i Afrika. I de tre förstnämnda hamnarna äntrades och togos överrumplande
och praktiskt taget utan strid två Frankrike tillhöriga slagskepp, två lätta
kryssare, några u-båtar och tvåhundra minsvepnings- och anti-u-båtsfartyg. I Oran fick
franske eskaderchefen, viceamiral Gensoul, tre förelägganden att välja på,
samtliga avseende att undandraga Tyskland de franska fartygen, men då samtliga
avvisades, angreps den i hamnen liggande franska eskadern av en engelsk
slag-skeppseskader, en kryssareskader och en stark jagarflottilj under amiral
Somer-villes befäl. Därvid skadades svårt slagskeppet Dunkerque, som gick på land,
slagskeppet Bretagne sänktes, och ombord på dess systerfartyg Provence
uppstodo eldsvådor liksom på hangarfartyget Commendant Teste. Franska
slagkryssaren Strasbourg lyckades skadad slå sig igenom och undkomma till Toulon. Dit
anlände också fem franska 7 000-tonskryssare samt ett antal jagare, torpedbåtar
och u-båtar. Enligt engelska uppgifter gick intet engelskt fartyg förlorat vid
striden. Med anledning av detta överfall gav franska regeringen sina krigsfartyg order
att gå till aktion mot engelska handelsfartyg i rum sjö och att med eld besvara
varje engelskt angrepp. Därjämte avbröt Frankrike den 5/7 de diplomatiska
förbindelserna med England. Tyskarna ändrade samtidigt Compiègnevillkoren
därhän, att franska flottan ej skulle desarmeras. Franska flygplan bombarderade
följande dag Gibraltar. Dessa anfall upprepades de tre följande dagarna. Den 8/7
angrepo engelska flygplan det i franska hamnen Dakar i Västafrika liggande
franska slagskeppet Richelieu om 35 000 ton och uppgåvo sig ha tillfogat det svåra
skador, en uppgift, som senare visade sig vara falsk. Två dagar senare sänkte
italienska flygförband en engelsk kryssare vid Kreta, och i Medelhavet
utkämpades ett sjöslag mellan italienska och engelska sjöstridskrafter och flyg, som med
avbrott pågick flera dagar, men rörande vars resultat inga säkra uppgifter kunde
erhållas på grund av högst stridiga rapporter från London och Rom. Emellertid
torde förluster ha förekommit på båda sidor. Den 14/7 sänktes emellertid engelska
kryssaren »Escort», enligt vad som från brittiskt håll erkändes, i västra Medelhavet
av en torped.
Den 16/7 föllo de brittiska Moyaleforten vid Kenyas gräns, varigenom den ficka,
som från Kenya går in i italienska Somaliland och som slutar i en spets vid Dolo,
avskars och kom i italiensk ägo. Månadens fortsatta förlopp karakteriserades för
övrigt icke av några mera uppseendeväckande krigshändelser. Luftkriget mellan
England och Tyskland blev något livligare än förut mot månadens slut. Malta
utsattes för täta italienska raider — den 24/7 räknade man den 80:e sedan Italiens
inträde i kriget. I Palestina bombarderades dagen därpå Jerusalem och Haifa av
italienska plan, varvid stora eldsvådor, som rasade flera dagar, utbröto i oljelager
i sistnämnda stad. Även Gibraltar och Alexandria bombarderades vid flera
tillfällen. Å andra sidan sänkte engelska kryssaren Sidney den 19/7 världens
snabbaste kryssare, den italienska »Bartolomeo Colleoni», vid Kreta, medan en
italiensk u-båt den 24/7 torpederade en australisk jagare. Det tyska u-båtskriget
kostade England stora kvantiteter hjälpkryssare- och handelstonnage. Den mest
tragiska händelsen till sjöss under månaden torde ha varit ångaren »Arandora Stars»
undergång den 3/7. Fartyget, som hade 2 000 personer ombord, bland dem 1 500
tyska och italienska internerade, torpederades på väg till Kanada av en tysk u-båt,
varvid cirka 1 000 personer omkommo.
Augusti månad ingick under allt mer ökad aktivitet i luften. Till lands kunde
en ny italiensk framgång noteras. Italienarna ryckte den 4/8 in i Brittiska
Somaliland, där de opererade med tre kolonner. Efter fyra dagar togo de den engelska
hamnstaden Zeila vid Adenbukten och besatte vidare Hargeisa och Odweina.
316
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
