Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Baltikum uppgick i Sovjetunionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
praktiskt taget oberört av kriget, och den korrekthet, med vilken ryssarna rättade
sig efter fördragens bestämmelser, ingav småningom befolkningen en viss
trygghetskänsla.
Dessa lugna förhållanden fortsatte ända fram till slutet av maj. Men den 29 i
nämnda månad utsände Sovjetryska telegrambyrån Tass ett meddelande, som,
skulle man kunna säga, kom som en blixt från klar himmel. I detta hette det, att på
senaste tiden fall inträffat, då militärpersoner tillhörande sovjetryska garnisoner
i Litauen försvunnit. Dessa »fall av försvinnande» skulle »bevisligen» ha
organiserats av personer, som åtnjöto skydd från litauiska regeringsorgan. I ett par fall
namngåvos de förment försvunna. Det visade sig, att Molotov den 25/5 tillställt
litauiska regeringen en not, vari det hette, att sovjetregeringen betraktade ett dylikt
uppträdande av litauiska organ som provokatoriskt mot Sovjetunionen och att det
kunde få svåra följder. Sovjet krävde omedelbara åtgärder mot dessa
provokato-riska aktioner och inledande av forskningar efter de försvunna.
Signalerna voro kända sedan tidigare fall och väckte oro ej blott i de baltiska
huvudstäderna utan även i Berlin, där man anade att Sovjet i strid mot
Wilhelm-strasses önskningar ämnade stärka sitt grepp om de baltiska staterna. Den 6/6
»inbjöds» litauiske konseljpresidenten Merkys till Moskva, och tre dagar senare
avreste en ny litauisk delegat dit. Närmaste följderna av de i Moskva förda
förhandlingarna blevo, att litauiske inrikesministern, general Scukas, den 13/6 måste avgå,
vilket av Moskva uppställts såsom villkor för fortsatta förhandlingar. Följande dag
visade Molotov öppet sina avsikter. Han överlämnade nämligen kl. 11 på kvällen
den 14/6 till litauiske utrikesministern Urbsys, som då befann sig i Moskva, ett
ultimatum, vari främst krävdes fritt genomtåg för ryska trupper i och för
besättande av huvudstaden Kaunas samt en hel rad andra orter. Vidare krävdes en ny,
Moskva mera tilltalande litauisk regering för det ömsesidiga biståndsfördragets
genomförande. Svar begärdes före kl. 10 f. m. följande dag, den 15/6 —■ alltså med en
frist av endast 11 timmar. Litauen hade icke annat att göra än antaga kraven.
Redan samma dag hade 200 ryska stridsvagnar passerat genom Kaunas, och en del
hade tagit ställning framför huvudstadens offentliga byggnader. Statspresidenten
Smetona flydde till Tyskland, regeringen Merkys trädde tillbaka, och en rysk vice
utrikeskommissarie anlände från Moskva för att biträda vid regeringsbildningen.
Nya stora ryska styrkor ryckte över gränsen och besatte en del orter. I
Moskvaradion angavs som skäl till aktionen bland annat, att Litauen grovt kränkt
biståndsfördraget med Sovjet, speciellt genom att med Lettland och Estland ingå ett
hemligt militäravtal, stridande mot den rysk-litauiska överenskommelsen.
Den 15/6 slog också Lettlands och Estlands ödestimme. I likalydande noter till
nämnda länders regeringar framförde Molotov krav av samma innebörd som de,
vilka tidigare riktats till Litauen. I dessa noter hette det dessutom, att Estland och
Lettland även sökt få Finland med i alliansen. Noten till Lettland föregicks för
övrigt av ett ryskt överfall på en lettisk gränspostering i Maslenki, varvid flera
gränsvakter och en kvinna dödades samt flera personer sårades.
Inför den ryska övermakten, frånvaron av varje utsikt till hjälp från annat håll
och — liksom i Litauen — en viss inre politisk svaghet måste även Lettland och
Estland antaga de ryska villkoren och »uppfylla biståndsfördragen» med Sovjet.
Ryska trupper tågade in över gränserna och fortsatte genom landet till
huvudstäderna och andra orter. I Tallinn förekommo inga intermezzon i samband med
intåget, men i Riga sökte den röda pöbeln fira händelsen genom att ställa till
orolig-heter, varvid ett femtiotal poliser, militärer och civila dödades, innan ordningen
återställts.
Nu hade Moskva utan svärdsslag fått hela Baltikum i sitt våld, och följderna läto
ej länge vänta på sig. Liksom i Litauen avgingo de hittillsvarande regeringarna i
Estland och Lettland och ersattes — under de från Moskva utskickade sovjetkory-
332
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
