- Project Runeberg -  Svenska Dagbladets Årsbok / Adertonde årgången (händelserna 1940) /
347

(1924-1944)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Märkligare dödsfall i utlandet 1940 - Kyösti Kallio

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Märkligare dödsfall i utlandet 1940.

Kyösti Kallio.

Finlands nyss avgångne president
Kyösti Kallio avled den 19 december
på Helsingfors’ järnvägsstation på väg
till den vagn, som skulle föra honom till
hans hemgård Nivala.

Kallio härstammade från ett
finsktalande bondehem i Ylivieska i Österbotten.
Han genomgick sex klasser i ett finskt
lyceum och fick en utbildning närmast
motsvarande vår realskolexamen.
Därefter ägnade han sig uteslutande åt
jordbruket och bosatte sig på gården Nivala,
som han erhållit genom gifte med
bondedottern Kaisa Nivala. Redan som ung
fick han mottaga en mängd
förtroendeuppdrag i sin hemsocken och invaldes
1904 vid endast 31 års ålder som
representant för Plippola domsaga i
bondeståndet i Finlands lantdag. Han tillhörde
sedan i obruten följd Finlands alla
lantdagar och riksdagar intill den dag, då
han valdes till republikens president.
Han blev snart agrarpartiets ledare och
inträdde 1917 i regeringen som senator
och chef för jordbruksexpeditionen, d. v. s. som jordbruksminister. Ytterligare elva
gånger tillhörde han regeringen, därav fyra gånger i egenskap av statsminister,
och var talman vid tretton riksdagar. Under åren efter Finlands befriande knöts
hans namn starkast till »Lex Kallio», den reform, som genomfördes för
torpar-klassens ekonomiska frigörelse och kolonisationen.

År 1923 tog han initiativet till den kamp mot kommunismen, som ledde till detta
partis upplösning. Lappostormen 1929—30 lyckades han däremot ej besvärja. Det
blev Svinhufvud förbehållet. Hösten 1936 blev Kallio för fjärde gången statsminister
och avlöste följande år Svinhufvud som president.

Hans val väckte jubel bland alla fennomaner såsom en triumf för finskheten.
Kallio kände dock alltför djupt sitt ansvar för fäderneslandet för att missbruka
sin ställning till finskhetens ensidiga förmån. Han, som förut behärskade endast
finska språket, lärde sig hjälpligt svenska och intog en strängt opartisk och rättvis
ställning i språkstriden. Med kraft och värdighet förde han också Finlands talan
under den fruktansvärda påfrestning, som kampen mot Sovjet innebar. Han var
icke ett ögonblick i tvivelsmål om den väg han och hans folk borde gå. Under en
tid av yttersta spänning, när faran drog allt närmare, stod han fast och orubblig,
och när hemsökelsen kom, föreföll han som en personifikation av ett folk, som ej
kan vika och ej heller vill lära sig det. Han höll också ut i den hårda tid, som
följde efter kriget, ända till dess hans pliktkänsla bjöd honom att lägga värvet i
händerna på en man, som ej hunnit taga ut sista återstoden av sin styrka i
fosterlandets tjänst.

Även Sveriges folk bevarar Kallio i minnesgod och vemodig hågkomst. Det
beslut om en positiv nordisk orientering, som Finlands regering och riksdag fattade

Kyösti Kallio.

347

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 17:26:30 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svda/1940/0347.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free