Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norden - Norge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sig mot den sittande regimen, och hemlig polis sattes i arbete. En mängd tidningar
»exproprierades» av den Quislingtrogna pressen.
De nya åtgärderna väckte i Norge en förbittring, som tog sig allt starkare
uttryck. Stormtrupper måste skydda Quislingmötena mot folkmassan, och den 1/12
undgick Quisling med nöd att träffas av en bomb, som kastades mot honom på
en gata i Fredrikstad. Hans »hirdmän» utsattes så gott som dagligen för
svårartade överfall, så att de till slut endast vågade uppträda i större grupper, och
anti-Quislingaffischer spriddes över hela landet. Sabotagehandlingar blevo allt
vanligare. Motståndet mot Quisling och hans propaganda antog med varje dag alltmera
häftiga och oroväckande former, och »Nasjonal samlings» möteskampanj måste
mot slutet av året åtminstone tillfälligt inställas.
Det låg i sakens natur, att Norge, som ej ville gå den frivilliga underkastelsens
väg, genast från början fick ojämförligt mycket tyngre känningar av den tyska
ockupationen än Danmark. Som alltid vid krig utsattes civilbefolkningen för svåra
lidanden. Värst var det en tid för de flyktingar från Namsos, Namdalen och
Steinkjersområdet, som i panik begivit sig upp i fjällen vid fiendens annalkande.
De hade delvis icke ens tak över huvudet och voro en tid avskurna från all
kontakt med bygden, varvid de ledo svårt av hunger. När de allierade inskeppat sig,
strömmade flyktingarna ned till bygden och kastade sig över de kvarlämnade
förråden. De tyska bombraiderna mot provinsstäder, såsom Molde, Steinkjer, Namsos,
Narvik och Bodö, gjorde tusen och åter tusen husvilla — i vissa städer voro 2/3 av
invånarna utan hem. Ännu i oktober voro 30 000 norrmän utan tak över huvudet
trots ett intensivt bedrivet återuppbyggnadsarbete. Man beräknade, att värdet av
anställda krigsskador på privat- och stadsägda fastigheter belöpte sig till över
250 millioner kronor.
Avspärrningen föranledde också den strängaste ransonering av snart sagt alla
slags livsmedel, även kläder och skor. För norskt näringsliv innebar den 9/4 ett
fullständigt jordskred. Att katastrofen ej blev större än som skedde, berodde på
att man i hast sökte få till stånd en omläggning och nyorientering på detta
område och finna nya framkomliga vägar på grundval av landets egna tillgångar.
För att minska kolförbrukningen sattes stora elektrifieringsarbeten i gång, och
jordbrukets kraftfoderfråga sökte man lösa genom framställning av
»Ersatzpro-dukter». Gengas fick liksom i Sverige ersätta bensinen.
Den norska handelsflottan befann sig vid ockupationen till 90 procent i
främmande fart. Nygaardsvoldsregeringen ställde den 28/4 genom en resolution alla
norska fartyg på över 500 ton till norska regeringens disposition, vilket praktiskt
taget var detsamma som att de kommo under engelsk kontroll. Under året sänktes
genom krigsåtgärder ett hundratal norska fartyg. Samtidigt voro emellertid bortåt
150 under byggnad. Det ockuperade Norges sjöfart lades den 18/11 under
statskontroll. Utrikeshandeln hade redan den 18/7 placerats under dylik kontroll. En
viktig norsk näringsgren, som genom kriget lamslogs, var valfångsten. Oerhörda
mängder fisk exporterades till Tyskland, praktiskt taget allt, som fanns till salu,
köptes och mer än så. Så gott som all färsk fisk gick till Tyskland, medan nästan
endast sekunda vara stannade kvar, något som beredde norska hälsorådet
bekymmer. Levnadskostnaderna beräknades under året ha stigit med 30 procent.
Ett norskt 4 proc. statslån på 75 000 000 kronor utbjöds i oktober. Börsvärdet av
de dagligen noterade aktierna på Oslobörsen steg under året med 100 millioner
till 889 mill. kronor. Bankernas bokslut väntades trots svårigheterna ej bli mycket
sämre än under föregående år.
356
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
