Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenska provinsutställningar och kulturmässor - Inrikespolitisk översikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
konserter och teaterföreställningar. Mässan blåstes in av härolder i medeltida dräkter och
öppnades av prins Eugen. Under densamma förekommo 22 offentliga framträdanden, fyra
teaterföreställningar, en rad konserter, föreläsningar och litterära aftnar. Bland de medverkande författarna
och föreläsarna befunno sig prins Wilhelm, Ragnar Josephson, Hjalmar Gullberg, Ivar Harrie,
Axel L. Romdahl, Sigurd Erixon, professor Paasche, Gunnar Hede och Arthur Engberg. Operan
och Riksteatern gästspelade.
Likaledes den 4 oktober inleddes en kulturvecka i Hälsingborg på initiativ av dr Harry Ohlsson.
Här höllos fyra utställningar, bland dem en dansk-isländsk. En bland veckans dagar var för
övrigt helt ägnad Danmark under medverkan av svenska och danska krafter.
Ett antal andra utställningar såväl i Stockholm som ute i landet omtalas under resp. data i
avdelningen Vad sig i riket tilldragit.
Inrikespolitisk översikt.
Utrikespolitiken behärskade under 1941 i lika hög grad soin under det
föregående året inrikespolitiken. Följaktligen bestod den grund för nationella
samlingsregeringen, som utgöres av Sveriges strävan att bevara frihet och oberoende
genom väpnad neutralitet. Statsmakternas främsta strävan gick ut på att trygga
denna politik genom en efter lägets skiftningar avpassad försvarsberedskap, som
alltjämt krävde talrika inkallelser bland olika årsklasser av såväl linje som
landstorm. Den hemvärnsorganisation, som igångsattes under sommaren 1940, kunde
fortfarande glädja sig åt en överraskande framgång. Det uppges, att cirka 100 000
frivilliga anmält sig, vilkas utbildning och beväpning förbättrades under året.
Samtidigt fortskred oavlåtligt den materiella, personella och organisatoriska
förstärkningen av försvaret i övrigt. Stora anslag beviljades under riksdagens båda
sessioner, och ett nytt försvarslån på 500 mill. kr. fulltecknades under mottot:
»För försvar och arbete». Fastän låneemissionen kom mycket snabbt på 1940 års
800-millionerslån, gick teckningen över förväntan bra. Vårriksdagen fattade beslut
om ettårig värnplikt som provisorium, och som ett första led i den till 1942 års
riksdag väntade femårsplanen för försvaret antog höstriksdagen en ny
värnpliktslag, enligt vilken övningstiden är 450 dagar. Skillnaden mellan linje och landstorm
upphävdes, och värnplikten utsträcktes till 47 års ålder. Samtidigt
omorganiserades de värnpliktigas inskrivning och rullföring. En stark kaderökning ägde rum
vid flyget och anslag beviljades för tre nya jagare i stället för dem, som gingo
förlorade vid olyckan på Hårsfjärden.» Grundavlöningen för värnpliktiga höjdes till
en krona per dag under fredstid, familjebidragen förbättrades, långtidslön och
semesterersättning genomfördes för de inkallade.
Fastän kriget kulminerade under året och mot dess slut övergick till en
världskamp av hittills osedd omfattning, kunde icke blott Sveriges fred bevaras utan
lugnet kring våra gränser var större än under år 1940, det värsta olycksåret
hittills för Nordens andra länder. Den händelse, som starkast påverkade den
utrikespolitiska ställningen, var det tysk-ryska samförståndets brytande genom det
krig, som utbröt den 22 juni 1941 och vari Finland efter några dagar deltog för att
frigöra sig från Moskvafredens outhärdliga villkor. På tysk och finsk framställning
medgavs vid midsommar, efter föregående intensiva överläggningar mellan
regering och riksdag, transitering av en tysk Norgedivision till Finland, vilket
statsminister Hansson och ecklesiastikminister Bagge i offentliga tal den 29 juni
uttryckligen betecknade såsom en engångseftergift. En svensk frivilligkår på en
bataljon uppsattes, vilken under sommaren och hösten deltog vid återtagandet av
Hangö. Med de begränsade resurser, som numera stodo till buds, fortsatte Sverige
sitt ekonomiska bistånd till Finland och ökade på så sätt ytterligare det belopp på
över 500 mill. kr., som kommit Finland till del alltsedan vinterkriget 1939—40. Ett
’96
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
