Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kyrkomötet 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
avlad av den Helige Ande, född av jungfru Maria». Vid 1938 års kyrkomöte hade efter initiativ
av biskop Aulén föreslagits formuleringen »genom den Helige Andes kraft född av jungfru
Maria». Biskop Andræ hade föreslagit »kommen av den Helige Ande, född av jungfru Maria».
Beredningsutskottets förslag lydde »vilken är avlad genom den Helige Ande». Inom utskottet hade en
reservation avgivits för formuleringen »vilken är undfången genom den Helige Ande, född av
jungfru Maria». Efter en lång debatt verkställdes voteringar, varvid intet av ändringsförslagen erhöll
erforderlig kvalificerad majoritet. Formuleringen blev alltså oförändrad.
Revisionen av kyrkohandboken i övrigt hade skett med stor varsamhet, och vid ärendets
behandling i kyrkomötet iakttogs all försiktighet. Yrkanden om ändringar i syndabekännelsen och
nattvardsmässan blevo sålunda avslagna, och likaledes behölls i jordfästningsritualet den gamla
mullpåkastningsformeln (»av jord är du kommen . . .») utan alternativ. I fråga om julottan antogs
däremot, att alternativt brukas bredvid den gamla, en gudstjänstform med rikare liturgisk
utsmyckning och förkortad predikan. De ändringar, som genomfördes i handboken, voro väl
motiverade och övervägda.
K. M:ts förslag om tillskapande av ett särskilt stift för Stockholm med omnejd bifölls under
uttryckande av djupt känd tacksamhet mot statsmakterna. Under debatten gavs även uttryck åt
det vemod församlingarna i Stockholms omnejd känna inför avbrytandet av sin månghundraåriga
förbindelse med ärkestiftet.
Två beslut av mera allmän räckvidd, tillkomna på yrkanden av enskilda motionärer, väckte stor
uppmärksamhet inom och utom kyrkomötet. Det ena gällde skilsmässorna. Fru Ester Lutteman och
friherrinnan Gunni Hermelin hade motionerat om utredning i syfte att förebygga otillräckligt
motiverade skilsmässor. Med erkännande av motionens beaktansvärda syfte avstyrkte utskottet
förslaget, då inga praktiskt framkomliga linjer hade anvisats. Efter en grundlig debatt, under vilken
biskop Brilioth gjorde ett kompletterande ändringsyrkande, blev motionärernas förslag med stor
majoritet bifallet av kyrkomötet. Det andra beslutet, som tillkom under full enighet, avsåg
åtgärder för sanering av nöjeslivet.
Beträffande arbetet i kyrkans tjänst fattades en rad beslut. Bl. a. tog kyrkomötet ställning till
den teologiskt utbildade kvinnliga arbetskraftens användning genom att med stor majoritet bifalla
biskoparna Rodhes och Auléns motion om anställande av fyra kvinnliga resesekreterare med teol.
kand.-examen i diakonistyrelsens tjänst. Oppositionen kom från håll, där man sedan länge varit
principiell motståndare till kvinnornas utövande av predikoämbetet och motsvarande kyrkliga
uppgifter. K. M:ts förslag om anslag till militära prästers fredsavlöning godkändes, liksom också
en motion om bättre ordning för den andliga vården på lasaretten. En motion om främjande av
frivilliga predikobyten bifölls. Motion hade väckts om utarbetande av en handledning vid
konfirmationsundervisning, och kyrkomötet beslöt med anledning därav uttala sin förhoppning, att
biskopsmötet snarast måtte åstadkomma en dylik lärobok. På K. M :ts förslag medgavs rätt att
årligen anordna två högmässor som barngudstjänster. Vidare beslöts att tingspredikan i större
utsträckning än nu skall kunna hållas i tingshuset. En motion om infogande i psalmboken av ett
kort avsnitt om psalmbokens historia avslogs, då bokens omfång ansågs redan vara tillräckligt
stort. En annan motion om främjande av kyrkosången föranledde ingen åtgärd, då denna
angelägenhet ansågs ankomma på stiftsstyrelse, kyrkoråd, prästerskap och kyrkomusiker.
Ett stort antal av kyrkomötets beslut var av praktisk och ekonomisk art. Sålunda godkändes
riksdagens beslut om familjepensionsreglemente; beslutet betecknades som en värdefull förmån
för prästänkorna. Prästerna i Visby stift erhöllo rätt att efter minst tio års tjänstgöring söka och
erhålla ordinarie prästerlig befattning även i andra stift. Däremot avslogs ånyo motion om
upphävande av den gemensamma prästbefordringsrätten i Härnösands och Luleå stift. Emeritilönernas
grundbelopp höjdes för komministrar och kyrkoadjunkter, varjämte fastslogs, att även
stiftsadjunkter äga rätt till emeritilön. En motion om att emeritilön skall tillträdas 1 okt. i stället för
1 april tillstyrktes. Motion om bidrag ur kyrkofonden för avlöning av diakonianstalternas
prästerliga befattningar bifölls. En motion om förbättrad ställning för organister och kantorer avslogs
med understrykande av motionens syfte av det skäl att frågan redan förut var föremål för K. M :ts
avgörande.
K. M:t hade föreslagit avskaffande av en del ålderdomliga bidrag till församlingskyrkor,
varierande från 2 öre till 3 000 kr. Utskottet, som först tillstyrkt, föreslog efter återremiss, att
förslaget skulle bifallas under förbehåll, att vissa mindre bärkraftiga församlingar skulle få
engångsbelopp eller fortsatta årliga anslag. Inom utskottet hade i en reservation yrkats, att församlingar,
som före en viss dag anmälde sin önskan att få behålla anslagen, skulle bibehålla sin rätt.
Reservationen bifölls med stor majoritet.
I fråga om kyrkobokföringen beslöts, att som födelseförsamling skulle antecknas den
församling, där barnets moder vid nedkomsten var kyrkoskriven. Vidare förordades en sådan ändring,
att dödförklaring kan utfärdas för personer, som äro upptagna i bok över obefintliga och skulle
ha en ålder av minst 105 år. ^
Utanför kyrkomötets ram hölls på initiativ av biskop Arvid Runestam ett gemensamt möte
domssöndagen den 24 november med kyrkomötet och riksdagen. Mötet hölls i Stockholms stadshus,
där stadsfullmäktiges ordförande, hr Fredrik Ström, hälsade riksdagens och kyrkomötets
ledamöter välkomna. Anföranden höllos av ärkebiskop Eidem, ecklesiastikminister Gösta Bagge och
talman Aug. Sävström, och ett budskap till Sveriges folk utsändes, vilket i sin helhet återgives i
årsbokens avdelning Vad sig i riket tilldragit.
’108
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
