Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kyrkans gärning 1941. Av teol. lic. Åke V. Ström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Från den inre fronten kan nämnas, att en bred opinion bland präster och
kyrkliga lekmän, ingalunda blott inom den liturgisk-högkyrkliga rörelsen, bl. a. genom
att tillägna sig den nyare bibelforskningens resultat kommit att gå i spetsen för vad
Svenska Kyrkans Årsbok kallar »en fortgående kyrklig återhämtning på grundval
av en fördjupad, religiöst bestämd kyrkosyn». Som symtom på den frikyrkliga
reaktionen inför detta teologiska och kyrkliga läge kan nämnas den våldsamma
polemik mot dessa strömningar, som dag efter dag stod att läsa i Svenska
Morgonbladet under tiden 9—15 dec.
Denna nya kyrkliga aktivitet fick på många områden praktiska konsekvenser. I
talrika svenska kyrkoförsamlingar prövades gamla och nya vägar med förnyad
iver och framgång. Icke minst gäller detta huvudstaden, som icke väntat på sin
nye biskop för att förnya sitt kyrkliga arbete. Två artiklar under strecket i Sv. D.,
av kyrkoh. Törd Ström den 5 okt. och av kyrkoh. Erik Arbin den 26 okt., tala
därom. Några av de däri och i andra pressmeddelanden nämnda initiativen må
avsluta denna framställning. Sålunda höllos t. ex. kurser och föreläsningsserier med
stort deltagarantal i Engelbrekt om »andlig hembygdskunskap», i Katarina om
innebörden av kyrkans gudstjänstbruk, i Adolf Fredrik om trosbekännelsen i
anslutning till Harry Blombergs i Sv. D. uttalade krav på dess högläsning vid
högmässan, i Gustav Vasa om »Sveriges kristna kulturarv», i S:t Johannes om »Kyrkan och
tidsfrågorna», i S:t Matteus om »Nutidsmänniskan inför Bibeln» o. s. v. En kurs i
kyrkotjänst och gudstjänstliv, avsedd för kyrkotjänare av olika grader, hölls på
domkapitlets initiativ i febr. och mars.
En kyrklig 1-majdemonstration med högmässa och konvent kring gudstjänstlivets
förnyelse hölls i Kungsängen, Stockholms-Näs förs., som också kommer att höra
till det nya stiftet. Om det sociala arbete, som efter mönster av t. ex. Mäster
Olofsgården inom Storkyrkoförsamlingen, men mera oxfordbetonat, bedrives i S:t
Johannes församling, har den breda publiken blivit väl informerad genom den
konstnärligt värdefulla kortfilmen »Den stora trappan», som gick som förspel på S. F:s
biografer. I direkt missionerande syfte höllos i Adolf Fredriks kyrka en gång i
månaden under hösten s. k. kyrkkvällar, varvid kända lekmän, såsom Harry
Blomberg, Manfred Björkquist och Anders Orne, för den till trängsel fyllda kyrkan
vittnade om den kristna trons aktualitet.
Den religiösa litteraturfloden flödade detta år rikligt. Främst står Bo Giertz’
litterärt och religiöst betydande roman »Stengrunden», som länge stått på den
allmänna bokhandelns bestsellerlista. Med stor kraft tecknas här bilder ur det
kyrkliga fromhetslivets historia, och om man bortser från vissa stelt dogmatiska partier
och orättvisa angrepp på den teologiska undervisningen och vissa religiösa
rörelser, kan boken sägas vara en utmärkt exponent för den nya kyrkligheten, där den
är som bäst.
Årets mest betydande teologiska arbete är utan tvivel Yngve Brilioths
monumentala behandling av den senare medeltidens historia i Holmquists Svensk
kyrkohistoria. Sigfrid v. Engeströms »Katolicismen i nutiden» ger en intressant och
möjligast objektiv bild av moderkyrkan.
Goda sammanfattningar av den kristna tron, särskilt lämpliga för studiecirklar,
konfirmandkurser för äldre och andra bildningsändamål äro Torsten Bohlins
»Kristen livssyn» och Emil Brunners »Vår tro», medan Gösta Lindeskogs »Bibeln
och den nyare forskningen» för samma kategorier erbjuder en välkommen
handbok i den aktuella exegetikens viktigare resultat. Harry Blombergs »Grund och
granit», Olof Hartmans »I tid och otid» och Nils Bolanders »Rakt på sak» ge den yngre
generationens tändande appeller och utgöra förnämliga representanter för den nya
kyrkligheten.
Den viktigaste litteraturen kring Gustav Vasa-bibeln nämnes i artikeln om
bibeljubileet.
’114
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
