Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Utlandet. Av fil. dr Sven K. Stockman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Diagram III. Prisutvecklingen i Förenta staterna sedan augusti 1939. Indextal. Aug. 1939 = 100.
Diagram IV. Produktionsutvecklingen i Förenta staterna sedan augusti 1939. Indextal.
1935/39 = 100.
Om man till en början kastar en blick på krigsfinansieringen och dess inverkan
på kapitalmarknaden kan konstateras, att statens skuldsättning i de flesta länder
snabbt steg i höjden. Diagram I visar utvecklingen av den redovisade statsskulden
sedan augusti 1939 för några länder. Trots denna enorma upplåning lyckades man
mycket väl bemästra ränteläget (se diagram II). De ändringar i räntenivån, som
ägde rum under 1941, hade övervägande nedåtgående riktning. Detta från
låntagar-synpunkt förmånliga läge kunde vidmakthållas tack vare en ytterst sträng
begränsning av kapitalförbrukningen för civila behov. Huru snäv marginalen var för
de sistnämnda förstår man av vissa uppskattningar rörande den andel, som
statsutgifterna, till 80—90 % krigskostnader, utgjorde av nationalinkomsten. Enligt
dessa skulle nämnda andel i Tyskland, England och Italien ha hållit sig omkring
eller över två tredjedelar av nationalinkomsten. Det torde emellertid vara
osannolikt, att befolkningen i dessa länder kunde inskränka sin konsumtion till en
tredjedel av inkomsten, utan man måste förutsätta att en betydande förbrukning av
spar-kapital ägde rum. I övriga krigförande länder voro statsutgifterna likaledes
enorma, vilket även gällde av kriget närmare berörda neutrala länder. I Förenta
staterna stego de militära utgifterna snabbt under året och ansågos vid årets slut
motsvara minst 20 % av nationalinkomsten.
Penningmarknaden kännetecknades i de flesta länder av en i jämförelse med
1940 ökad sedelcirkulation. Medan ökningen var relativt obetydlig i en del
neutrala länder, såsom Sverige och Schweiz, var den i vissa ockuperade länder
omfattande. I Nederländerna steg t. ex. den redovisade cirkulationen från oktober
1940 till oktober 1941 med c:a 40 % och ungefär lika stor var uppgången i Belgien.
I Danmark däremot var stegringen endast c:a 11 %. I de krigförande länderna
synes sedelökningen, så långt man kan döma av offentliggjorda siffror, ha varierat
väsentligt. Medan den i Tyskland för nämnda period utgjorde c:a 35 %, stannade
den i England vid c:a 17 %.
Den sedan flera år pågående ökningen i guldproduktionen visade under 1941
tecken på att stagnera. Visserligen steg produktionen i Sydafrika under januari—
augusti med c:a 3 % i jämförelse med motsvarande period 1940, men uppgången
synes ha kompenserats genom minskning i andra länder (Sovjetunionen ej inbe-
li
161
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
