Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Utlandet. Av fil. dr Sven K. Stockman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
räknad). Även den tidigare rikligt flödande guldströmmen till Förenta staterna
ebbade av lättförklarliga skäl ut. Under januari—april 1941 var den dock ännu av
en viss betydelse, uppgående netto till närmare 160 mill. $ per månad. Under de
följande fyra månaderna utgjorde bruttoimporten knappa 35 mill. $ månatligen.
Starka krafter voro i verksamhet för att pressa prisnivån i höjden. Å ena sidan
steg köpkraften i många länder som följd av ökad sysselsättning och förlängd
arbetstid ävensom genom höjda löner, ehuru man så långt möjligt sökte hålla
tillbaka de sistnämnda. Å andra sidan påverkades priserna av bristen på en mängd
varor samt av höga transportkostnader. Som inledningsvis nämndes, sökte man
genom priskontroll motverka dessa krafter. En allmän, ehuru, så långt man kan
se, långsam höjning av prisnivån kunde emellertid ej undvikas. Hur stor denna
verkligen var i de olika länderna är omöjligt att angiva. De publicerade
prisindex-talen byggde i alltför stor utsträckning på nominella eller fiktiva priser som följd
av varubristen och omgestaltningen av varuomsättningen i jämförelse med den
basperiod, till vilken de hänförde sig. Man torde dock kunna konstatera, att
prisstegringen i Förenta staterna, vilken 1940 var mycket obetydlig, år 1941 i högre
grad följde den europeiska utvecklingen.
Vad beträffar de mer betydande standardartiklarna, torde dessa i Europa redan
mot slutet av 1940 på ett eller annat sätt varit lagda under statlig priskontroll. Inför
den ökade bristen på vissa varor och påtagliga prisstegringstendensen tvingades
man 1941 i Förenta staterna att följa Europas exempel. Priskontroll infördes
sålunda i allt större utsträckning och inriktade sig i första hand på de industriella
råvarorna. Redan tidigt på året vidtogos åtgärder för att hindra prisstegringen på
metaller och skrot. Sedermera infördes maximipriser för en mängd varor, såsom
hudar, kautschuk, vissa slag av kol, råolja, trävaror etc. Å andra sidan tillät
regeringen av särskilda skäl en avsevärd prisstegring på en del varor, i första hand
jordbruksprodukter. Bomullspriset, som regeringen till följd av innehavet av
väldiga lager helt hade i sin hand, tilläts även att undergå en betydlig stegring (se
diagram III).
Spannmålsskörden blev, så långt tillgängliga siffror giva vid handen, ganska
ojämn. Veteskörden låg i många länder något under medelsiffran för åren 1935/
1939, i vissa fall även under 1940 års skörd. I Kanada utgjorde veteskörden endast
drygt hälften av 1940 års i och för sig rekordartade siffra, delvis beroende på
starkt minskad areal. Däremot var skörderesultatet gott i Förenta staterna. För
Sveriges del var skörden sämre än i de flesta länder. Bomullsskörden i Förenta
staterna gick tillbaka c:a 13 %, delvis genom arealminskning.
Ehuru produktionsuppgifter saknas för de flesta länder torde man kunna antaga,
att den totala industriella produktionen steg under 1941. Visserligen kunde en
vacklande tendens eller någon avmattning konstateras för vissa neutrala eller
ockuperade länder, men detta torde mer än väl ha kompenserats av stegringen i de
krigförande länderna, inberäknat Förenta staterna. I Sverige var produktionssiffran
något lägre än 1940, och detsamma synes ha varit förhållandet i Norge och
Danmark. Som inledningsvis antyddes, gällde produktionsökningen endast
krigsviktiga varor, medan framställningen av varor för civilt ändamål hölls tillbaka och i
många länder minskades. Brist på arbetskraft förefanns i de krigförande länderna,
vilket föranledde åtgärder för ett bättre utnyttjande av nationernas hela
arbetskraft, icke minst den kvinnliga.
Världshandeln utvecklade sig under året efter de nya vägar, som uppkommit
genom kriget och dess följder, framför allt den europeiska kontinentens nästan
fullständiga avspärrning från världen i övrigt. Krigsmateriel och andra
krigsviktiga varor torde ha tagit en allt större andel i handeln, särskilt efter
Sovjetunionens inträde i kriget, om man kan rubricera den utlånings- och uthyrningsrörelse
beträffande krigsmateriel, som efter beslut i mars bedrevs av Förenta staterna,
såsom handel. Det minskade eller helt uteblivna varubytet med Europa verkade sti-
’162
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
