Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Utlandet. Av fil. dr Sven K. Stockman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
samma, som måste företagas, gick ej så snabbt som var önskligt. Även
järnvägsnätet utnyttjades snart till fullo och en nytillverkning av rullande materiel blev
nödvändig. Till allt detta behövdes emellertid järn och stål samt metaller och en
mängd andra varor, på vilka brist rådde. De krigsviktiga industrierna måste då
givas prioritet vid leveranserna och de civila behoven begränsas. Det var främst
framställningen av s. k. konsumtionskapitalvaror, som därvid träffades. Sålunda
inskränktes t. ex. produktionen av personbilar för att vid bilfabrikerna giva plats
åt framställning av flygplan etc. Någon brist på arbetskraft förefanns ej med
undantag för vissa yrkesgrupper.
Trots alla svårigheter steg emellertid den totala produktionen snabbare än under
år 1940. Federal Reserve Boards säsongutjämnade produktionsindex, som i
december 1939 utgjorde 125 (1935/39 = 100) och samma månad 1940 stigit till 139, nådde i
oktober 1941 163 (senast tillgängliga siffra). Tillfälliga avbrott i uppgången
förefunnos emellertid, såsom i april, då en kolstrejk föranledde brist på kol. Även
senare under året synas strejker ha utövat ett visst inflytande på utvecklingen,
ävensom brist på råvaror. Omställningen från freds- till krigsproduktion torde även
tidvis ha verkat retarderande. Produktionsuppgången gjorde sig, som man kunde
vänta, huvudsakligen gällande beträffande kapitalvarorna. Utvecklingen för
konsumtionsvarorna, som under årets första månader visade en tendens till stegring,
stagnerade helt från och med juni månad (se diagram IV). Som antyddes var
ökningstakten för järn- och stålindustrien relativt långsam. Medan ökningen av
totalproduktionen från december 1940 till oktober 1941 enligt FRB var 17 %,
beräknades densamma för järn och stål till 10 %. Däremot fortsatte den våldsamma
stegringen beträffande krigsviktiga varor. Flygplansproduktionen undergick sålunda
mer än en fördubbling under nämnda tidsperiod och fartygsbygget vid privata
varv steg med närmare 150 %. I övrigt var med undantag för verkstadsindustrien
uppgången för redovisade, viktigare industrier ej särskilt framträdande.
Byggnadsverksamheten företedde en synnerligen kraftig stegring t. o. m. augusti
månad, i första hand beträffande industri- och andra byggnadsföretag i samband med
rustningarna. Bristen på en del byggnadsmateriel var emellertid stor och
föranledde kontrollåtgärder även beträffande denna näringsgren.
Även för utrikeshandeln innebar 1941 betydande förändringar. Den stigande
krigsmaterielproduktionen medförde ett ökat behov av utländska produkter,
framförallt råvaror. Samtidigt minskades möjligheterna till export; av en del inhemska
varor. Som följd härav tenderade utvecklingen under 1941 mot ett minskat
exportöverskott. För perioden januari—september 1940 och 1941 utgjorde sålunda
exportöverskottet 1 089 resp. 899 mill. Siffrorna växlade emellertid mycket månad för
månad. Medan exportöverskotten t. o. m. juli månad höllo sig relativt låga,
företedde augusti och september stora dylika, sannolikt stående i samband med
krigsutvidgningen i Europa (se diagram V). Importstegringen var speciellt
framträdande beträffande bl. a. ull och metaller, medan exporten av järn och stål efter
kulminationen i augusti 1940 gick nästan oavbrutet tillbaka. Vad angår handelns
länderfördelning kan framhållas, att enligt tillgängliga siffror exporten till
England undergick starka växlingar och endast tvenne månader nådde i närheten av
rekordsiffran för augusti 1940. I övrigt kan nämnas en väsentligt stegrad export
till Afrika, medan exporten till Japan till följd av starka restriktioner under året
oavbrutet minskades (se diagram VI). På importsidan märktes bl. a. betydligt
stegrade siffror för Sydamerika.
I England gällde det att ytterligare forcera den krigsviktiga produktionen. Då
det förelåg brist på arbetskraft, vidtogos åtgärder för att dels rationalisera och
koncentrera industrien och därmed produktionen per arbetare, dels mobilisera
all tillgänglig, förut ej utnyttjad arbetskraft, speciellt kvinnlig sådan. Mot slutet
av året syntes regeringen ha övervägt vissa tvångsåtgärder för att ytterligare öka
’164
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
