Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stockholmskrönika 1941 - 8 000 privata skyddsrum - Början till en lösning av Tegelbacksproblemet? - Reningsverket vid Henriksdal invigdes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stockholm fick under året 16 parkvakter iklädda polisliknande uniformer.
skyddsrummen hade man plats för ytterligare omkring 60 000 personer, och därtill kommo
ungefär 300 skyddsrum inom industrier och liknande företag. Man kunde alltså vid årets slut
konstatera, att huvudstaden hade det väl ordnat i fråga om denna detalj av försvarsberedskapra.
Början till en lösning av Tegelbacksproblemet?
I april framlade Stockholms stads stadsplanekontor 1 samråd med stadens gatukontor,
järnvägsstyrelsen och generalpoststyrelsen ett förslag till Tegelbackens ordnande. Förslaget innebar, att en
viadukt skulle byggas över järnvägen men förlagd närmare Centralstationen än tidigare projekt.
Senare beslöt stadsplanenämnden att i huvudsak godkänna detta förslag.
Tunnelbanfrågan kom under året inte närmare sin lösning, om man Inte dit vill räkna att
Drottningholmsvägen längs Konradsbergsområdet började omläggas. Denna omläggning gjordes så, att
den kunde ingå som ett led i ett blivande tunnelbygge.
Mellan staden och kronan ägde ett markbyte rum. Större delen av det s. k. Bellevueområdet vid
Brunnsviken överläts nämligen till staden mot det att kronan fick viss kvartersmark i Årsta. Det
var meningen att det av staden förvärvade området till största delen skulle användas till
parkområde.
Reningsverket vid Henriksdal invigdes.
Stockholms nya stora reningsverk vid Henriksdal inte långt från Danvikstull invigdes den 8
juni. Genom denna anläggning befriades Mälaren och Saltsjön från Stockholms samtliga
avloppsvatten. Reningsverket är till huvudsaklig del insprängt i berget. Det renade vattnet ledes i
två tuber 280 meter ut i Saltsjön till sjöns botten 30 meter under vattenytan. Från tuberna
utsläppes vattnet på tio olika punkter, och härigenom erhålles en mycket god utspädning av
avloppsvattnet, innan detta når upp till ytan. Hela kostnaden för anläggningen uppgick till 11,7 millioner
kr., därav 5,4 millioner kr. enbart för reningsverket. Samlingsledningar, pumpverk och
utloppsledningar drogo en kostnad av 6,3 millioner kr. (Se även Teknisk revy.)
’171
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
